Min son stöter bort mig..
Sous skrev 2014-07-03 07:58:18 följande:
Men herregud... Du måste ju ta ansvar för dina egna känslor och inte lasta över dem på din femåring. Det är du som är vuxen. Hela ansvaret för er relation ligger på dig. Inte på sonen. Du gör ju honom rädd när du reagerar så kraftigt, när han blir rädd blir han mer aggressiv. Han vill ju som flera sagt se att du står pall även om han gör så här, nu har du visat att du inte gör det och gjort honom rädd och osäker på dig.
Jag har en fd väninna som hade liknande problem och ju äldre barnet blev, desto mer gränslöst beteende fick han. I tonåren var hon knappt värd smutsen under hans skor.
Han är vuxen nu och efter vad jag förstår har deras relation ordnat upp sig, men hela barndoms- och tonårstiden var ett helvete.
Jag bröt med henne när grabben var i unga tonår. Stod inte ut med hennes ältande och negativa agerande. Hon ändrade inte på något och därmed eskalerade grabbens beteende - hans mamma var inte värd något....
Han var tvungen att dra ner sig själv till botten, för det påverkade såklart hela hans liv, innan han - med andra anhörigas hjälp - lyckades bygga upp sitt liv.
I hans fall fanns ingen pappa med i bilden, så det försvårade förstås situationen, men om du inte sätter stopp för det här, med din mans goda minne som det verkar, så kan det ta en ände med förskräckelse.
Sök hjälp - snälla du. Det var det min fd väninna inne gjorde - det blev en del tvångsåtgärder från samhällets sida, men de hjälpte föga eftersom hon så tydligt visade sin grabb att hon var emot dessa åtgärder.... Helt bisarrt!