Hur ska jag berätta för våra vänner att han är otrogen och har barn med en annan...?

Jag förstår dig precis! Lite korthugget från mobilen hoppas du kan se mitt resonemang.

Du ska inte berätta för sambon för att må bättre själv utan endast om du tror att det gagnar henne i längden.

Tänk igenom - vad bli konsekvenserna av att berätta resp. Inte. Vad vill du uppnå med att berätta eller inte.

Det finns många möjliga val i detta. Lista alla, både de som vid första anblicken känns bra och de som är galna. Gå igenom och stryk de som ger fel konsekvenser, de som är själviska osv.

Jag som blivit bedragen själv -många runt mig visste men ingen sa nåt för att vara snäll- hade velat veta. Jag vill inte leva i en lögn. Jag tycker det är höjden av elakhet att veta viktiga saker om en annan människas liv och undanhålla dem för denne. Men det finns många som lever mer eller mindre i lögn hela livet och känner sig lyckliga.

Hur mycket klarar du av att röra upp livet för sambon? Anar hon något alls? Kommer hon klara av sanningen - hur? Detta är viktigt att tänka på - du vill henne så väl som möjligt, eller hur?

Om du i slutändan kommer fram till att du inte ska berätta, hade jag nog brutit samarbetet med eller utan att berätta varför för mannen. I det sammanhanget måste du se till att själv må bra.

Det du nu skriver om mannen låter helt hemskt! Låt honom inte fortsätta förstöra livet för flera andra människor känner jag spontant. Det kommer säkert bli flera med tiden för den delen!

Du låter klok och du har din man att resonera med också- jag är säker på att ni kommer fram till rätt beslut för de inblandade kvinnorna.

En sak som jag tänkte på här är att det är viktigt att mannen förstår att det inte är andra kvinnan som berättat för nån, för han kanske kan bli farlig rentav mot henne?

Men alltså, ni som tycker att TS inte ska "skvallra", "inte lägga sin näsa i blöt" osv. Jag är nyfiken på en utveckling av resonemanget, eftersom jag inte alls förstår det.

På vilket sätt är TS en bättre väninna till den som blir bedragen om hon inte säger nåt?

Att man skjuter budbäraren, ja det är en risk som TS får ta och det blir tråkigt för henne själv i så fall, men är risken för det egna obehaget värre för hela situationen än det goda som följer av att avslöja en stor lögn?

Och ni själva vill alltså inte att era väninnor ska berätta för er om de fått veta att er partner är otrogen och ljuger för er - varför inte? Varför hellre leva i en illusion?

Förklara gärna för jag är uppriktigt nyfiken.

Familjepersonbevis? Hur ofta tar man ut det och i vilket sammanhang? Jag har aldrig haft anledning att göra det och mitt minsta barn är snart tonåring.

Och resonemanget att det ändå snart kommer fram håller inte, för det är inte alls säkert att det gör det. Är bara sambon godtrogen eller rädd att förlora sin dröm om familj, kan hon blunda för det mesta och strunta i magkänsla bra länge. Med bitter eftersmak om 10 år eller så!

Men som någon annan sa i tråden, har man inte blivit sviken på det här sättet själv kanske man resonerar annorlunda än om man har varit med om det.

Bara att umgås med en människa som jag vet ljuger för sin familj och beter sig så vidrigt som denne mannen (hoten mot den andra kvinnan kan ju dessutom vara straffbara) skulle vara urjobbigt för mig. Förstår inte ens hur man kan tala om ett svek mot en sån person när han beter sig så. (Han har inte bett TS hålla tyst om nåt för den delen.) Hur kan man ens tänka tanken att hellre hålla honom bakom ryggen än att hjälpa de två kvinnorna som redan ligger ner. Helt emot min moral i alla fall.