Varför funkar de flesta killar såhär? Jag ledsnar!

Hur kan man vara "kvävande" om man inte är för på? Det är ju knappast så att jag sitter och messar honom hela dagarna utan jag svarar bara på det jag får. Alltså hör vi av oss varannan gång. Men jag tycker att det ibland blir lite långt mellan gångerna från hans sida, men då har jag försökt anpassa mig efter honom och lägga det på samma nivå även om jag önskat kontakt oftare. Tror ju knappast att han upplever mig som kvävande därför. Man skulle kunna säga att jag följer hans takt rätt bra.

Jag har varit extremt självsäker på mig själv i såna här sammanhang tills för ca tre år sen när jag blev singel efter en lång relation och råkade ut för en massa killar på löpande band som hade ett sånt där på/av beteende. Det var första gången jag provade nätdejting, sen lyckades jag iaf träffa exet som inte var sån. Men mina känslor var väl inte helt rätt där, tyckte inte att vi passade ihop och jag gjorde slut. Efter det har jag skitit i nätdejtingen helt. Träffade den här killen av en slump på annat sätt, han hörde av sig till mig när jag nyss blivit singel. Men jag var som sagt inte redo då, för jag gillar inte att hoppa direkt från en relation till en annan utan vill vara varsam med mina känslor. Känner mig ändå ärrad av att många av killarna jag träffat tidigare varit på/av. Oxå har jag många vänner som råkat ut för samma sak plus killkompisar som är såna med tjejer. Så då reagerar jag kanske lite extra för det. Har som sagt blivit osäker pga det, för några år sen hade jag inte en tanke på att nån kille kunde bete sig så eftersom varenda en jag träffade ville ha en relation med mig, så då var det snarare det motsatta problemet att jag tyckte att de var FÖR på och jag flydde istället.

Förväntar mig ingen ring... Men visst är skadad pga andras beteende. Därför dom jag skrev här, är ju öppen för att det ligger hos mig och att jag läser in saker som inte är samt pga dåliga erfarenheter. Nu när jag fått lite bekräftelse härifrån på att det kanske är så då är jag också mer villig att jobba på det själv.

Inte alls. Mitt ex var inte alls sån och det funkade väldigt bra på det viset, tyckte inte att han var det minsta tråkig. Däremot funkade det inte av andra anledningar, för att våra liv för enkelt inte gick ihop. Har aldrig haft detta problem förrän de senaste åren.

Men om man ska hålla på sådär så förstärker man ju deras beteende snarare än bryter det?! Jag orkar inte hålla på så livet ut.

Har f.ö. läst "Hemligheten".

Fast vi har bara varit kompisar fram tills för några veckor sen. Så skrev jag oxå i ett annat inlägg här attjag kom på att han inte hör av sig mer sällan utan skillnaden är att jag hör av mig mer bara så att jag upplever det så. Vi bor en bit ifrån och ses därför inte så ofta... Man skulle kunna säga att vi precis inlett det romantiska.

Haha, förstår dig :P

Vad krävs för att han ska uppfatta mig som en guldfisk i såfall?

Har inte haft sex med honom än. Han mår

bra i mitt sällskap, jag får honom att skratta, han lär sig nya saker av mig och så vidare. Har inte ställt ett enda krav på honom heller. När han stack till NY med en kompis sa jag att vi kunde höras när han kom hem men då hörde han av sig varannan dag därifrån på eget initiativ... Så jag tycker inte att jag gjort nånting fel.

Kanske är det att jag jämför med exet som skickade ca 15-20 mess om dagen... Denna skickar typ mellan 1-4 per dag. Så jag tycker det är lite.

Okay... Hm. Jag är van vid att man typ chattar via mobilen o då blir det lätt en massa, massa mess. Kunde få uppåt 30 mess ibland av exet men då tyckte jag att det var för mycket. Hade fått för mig att man skickar hela tiden om man är nyförälskad? Men jag kanske har fel?

Ahahahahaha! Jag har just kommit på vad det är han gör den jäääääveln!

Han låter alltid MIG skicka sista messet för dagen, sen svarar han på det nästa dag. Smart kille! Undra på att jag blir störd. Ska testa samma sak tillbax nu, vänta bara