Hej.. Jag har jävligt tjocka kinder som fan även hänger!! Ser äckligt ut. Har inga alls kindben, märks fortfarande om jag försöker sminka över. Är inte fet, är 1,55 och väger 52. Vägde 63 innan, gick ner pga detta men inget ändrades. Fyfan ser ut som en enda jävla klump i ansiktet. Är 15 men ser ut som 8. Vill operera men har inte råd och min mamma är emot det. Mätte tjockleken på mina kinder och det är 6 cm!! Vad ska jag göra?
Hej.. Jag har jävligt tjocka kinder som fan även hänger!! Ser äckligt ut. Har inga alls kindben, märks fortfarande om jag försöker sminka över. Är inte fet, är 1,55 och väger 52. Vägde 63 innan, gick ner pga detta men inget ändrades. Fyfan ser ut som en enda jävla klump i ansiktet. Är 15 men ser ut som 8. Vill operera men har inte råd och min mamma är emot det. Mätte tjockleken på mina kinder och det är 6 cm!! Vad ska jag göra?
Hur gjorde du när du mätte tjockleken på dina kinder egentligen?
Eftersom du bara är 15 har jag svårt att tro att dina kinder verkligen hänger. Däremot är det inte konstigt om du faktiskt har runda kinder. Vissa har runda kinder, andra har det inte, och det är vanligare bland barn och unga, att "valpfettet" inte riktigt har försvunnit än. Ditt utseende kommer säkert att förändras. Och gör det inte det, kommer de runda kinderna så småningom att bli en välsignelse som ger dig ett ungdomligt utseende (tro mig, jag har runda kinder och är över 40 men visar fortfarande leg på systemet).
Du ska INTE operera, utan försök att ändra attityd till kinderna istället. Du kanske inte gillar dem, men jag kan slå vad att många andra gör det. Har du svårt att acceptera den här detaljen av ditt utseende, sätt fokus på någonting annat istället, som du är nöjd med, dina ögon eller din mun t ex. Försök inte att "sminka över" dina kinder, det är inte ens möjligt att göra och du kommer bara att se smutsig ut.
Hoppas att du kan lära dig att älska dig själv!
Gud, den här tråden skulle jag ha kunnat startat som 15-åring. Jag var helt besatt av mitt "grisiga" ansikte och ville mest av allt i hela världen ha skarpa kindben. Inte blev det bättre av att min pappa höll med mig när jag beklagade mig över mitt utseende...
Det som hjälpte var i alla fall att titta på gamla bilder på min mamma och mina äldre systrar. De såg precis likadana ut i den åldern, men i 20-årsåldern blev deras ansikten skarpare. Samma sak hände med mig. De ser nu betydligt fräschare ut än andra i deras ålder och får ofta komplimanger. Som personen över skriver är fördelen med mer underhudsfett i ansiktet eller vad man ska kalla det att man ser ungdomlig ut längre, och då menar jag inte att man har ett babyface resten av livet.
Jag vet inte hur stor tröst det är för dig att det kommer att försvinna med tiden - jag förstår ju att du vill trivas med ditt utseende idag - men nu vet du i alla fall att det finns hopp. Försök fokusera på annat i ditt utseende, även om det är lättare sagt än gjort. Jag lovar att ingen annan går runt och tänker på hur dina kinder ser ut. När jag ser gamla bilder på mig själv som jag då hatade tycker jag faktiskt att jag var rätt söt. Om du verkligen inte kan släppa det kan jag tipsa om att titta på youtubevideos om contouring - alltså att forma om ansiktet med hjälp av smink.
Är munnen tjock och uppsvälld, eller har du fylliga läppar? Det kan vara en fråga om perspektiv.
Ingen 15-åring har fullständig insikt i sitt utseende. Jag tyckte också att jag var ful som 15, men det var jag ju inte alls.
Hur tidigt du kom in i puberteten avgör inte hur ditt utseende kommer att förändras, ingen människa är färdig vid 15. Och en 15-åring har absolut ingen anledning att vilja se ut som 35, det är vansinne. Du har alla dina bästa år framför dig, antagligen MELLAN 15 och 35. Du vill väl inte tas för en cougar istället för den tonåring du är?
Hur som helst, du har det utseende du har och det bästa du kan göra är att acceptera det.
Gud, den här tråden skulle jag ha kunnat startat som 15-åring. Jag var helt besatt av mitt "grisiga" ansikte och ville mest av allt i hela världen ha skarpa kindben. Inte blev det bättre av att min pappa höll med mig när jag beklagade mig över mitt utseende...
Det som hjälpte var i alla fall att titta på gamla bilder på min mamma och mina äldre systrar. De såg precis likadana ut i den åldern, men i 20-årsåldern blev deras ansikten skarpare. Samma sak hände med mig. De ser nu betydligt fräschare ut än andra i deras ålder och får ofta komplimanger. Som personen över skriver är fördelen med mer underhudsfett i ansiktet eller vad man ska kalla det att man ser ungdomlig ut längre, och då menar jag inte att man har ett babyface resten av livet.
Jag vet inte hur stor tröst det är för dig att det kommer att försvinna med tiden - jag förstår ju att du vill trivas med ditt utseende idag - men nu vet du i alla fall att det finns hopp. Försök fokusera på annat i ditt utseende, även om det är lättare sagt än gjort. Jag lovar att ingen annan går runt och tänker på hur dina kinder ser ut. När jag ser gamla bilder på mig själv som jag då hatade tycker jag faktiskt att jag var rätt söt. Om du verkligen inte kan släppa det kan jag tipsa om att titta på youtubevideos om contouring - alltså att forma om ansiktet med hjälp av smink.
Ingen 15-åring har fullständig insikt i sitt utseende. Jag tyckte också att jag var ful som 15, men det var jag ju inte alls.
Nu när jag har gått upp i vikt så är mina kinder också väldigt fylliga, stör mig något enormt. Jag har ett BMI på 19 så jag är ju inte heller överviktig. Det farliga är väl att när jag hade ett BMI på 17 så såg det mycket bättre ut, får mig att vilja bli underviktig igen.
Nu när jag har gått upp i vikt så är mina kinder också väldigt fylliga, stör mig något enormt. Jag har ett BMI på 19 så jag är ju inte heller överviktig. Det farliga är väl att när jag hade ett BMI på 17 så såg det mycket bättre ut, får mig att vilja bli underviktig igen.