Vad innebär de olika åtgärderna?

Du vet väl att det inte "bara är att adoptera"? Har man tex en kronisk sjukdom, det kan vara något som absolut inte påverkar barnet på något vis eller/och som hålls under kontroll med medicinering så kan det vara svårt, ja, med vissa sjukdomar till och med omöjligt att bli godkänd som adoptivförälder. Även om man blir godkänd av soc så är det gå länder som skulle godkänna sådana adoptivföräldrar.

Sedan även om det idag är lagligt för tex homosexuella att adoptera så är det få länder som godkänner homosexuella att adoptera. Så det är inte så enkelt som man skulle kunna tro och därför tycker i alla fall jag att det är synd att de andra alternativen inte är godkända i Sverige.

Ett par vänner till mig tex får inte adoptera då hon som tonåring hade aneroxia. Egna barn kan de inte få pga hans dåliga spermiekvalitet och hennes låga äggreserv (trots att hon bara är 30). Detta par skulle kunna bli världens bästa föräldrar, och i deras fall är det enda som kan ge dom ett barn är just embryodonation. Och jag kan inte se varför de ska behöva åka utomlands för att göra detta. Visst att de får betala för det själva men att det inte ska vara lagligt för dom att göra det på hemmaplan? Tycker du verkligen att det är rätt?