• Anonym (Traumatiserad)

    Jag tappade mitt spädbarn!!!!!!

    Jag mår så fruktansvärt dåligt!!!! Är så arg, ledsen, besviken på mig själv. Idag tappade jag min underbara lilla älskling!!!! Vem fan tappar sin 6 veckors bebis? Jag känner mig som världens sämsta mamma :(

    Det gick så snabbt och jag blev så chockad att jag inte ens minns hur det gick till riktigt. Jag vet bara att jag skulle lägga ner honom i babysittern, men något hände (snubblade? Tappade balansen?) och han åkte ur mitt grepp, han slog i byrån och for i golvet - herregud det är det VÄRSTA jag varit med om i hela mitt liv, jag mår illa bara jag tänker på det, och den bilden av hur han faller och dunsen när han med huvudet och kroppen slår i golvet går som på repeat!

    Han gallskrek direkt, ett hjärtskärande skrik jag aldrig hört förut trots kolik! Han var så chockad och rädd min lilla bebis! Och jag har aldrig varit så rädd och skakig i hela mitt liv, fort som tusan lyfte jag upp honom och tröstade medan jag skakade i hela kroppen och grät och grät. Ja, jag har gråtit hela dagen, jag gråter nu med när jag skriver detta, jag känner mig så hemsk.

    När han blev lugnad blev han väldigt slö och medtagen, klarade inte av att titta med öppna ögon, det var som att han "försvann", jag var så rädd. Vi åkte in akut och då hade han piggnat till, en läkare kollade honom och konstaterade att han mår bra, inte en skråma tack gode Gud! Resten av dagen har han varit som vanligt, men jag mår så dåligt, sååå dåligt, jag vet inte hur jag ska släppa det här.. Mitt stackars älskade barn! Jag kommer aldrig glömma känslan, rädslan eller synen av hur jag tappar honom rätt på golvet!

    Jag kommer aldrig komma över detta :'( hur hemsk mamma är jag på en skala? Har så dåligt samvete så det finns inte..

  • Svar på tråden Jag tappade mitt spädbarn!!!!!!
  • fluu

    Jag förstår att du är chockad och arg på dig själv, men du är ingen dålig förälder, du gjorde det ju inte med flit.  Du behöver inte ha dåligt samvete alls och lyckligtvis gick det ju bra. Tänk ändå att du ändå behöll sinnesnärvaron nog för att snabbt ta er till akuten, försök fokusera på det och att barnet mår bra även om jag förstår att det är svårt att tänka så nu så här nära inpå.

    Jag känner till fler fall där det hänt så du är inte ensam, kom ihåg det.


    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir SAVE ME KAIZER!
  • Adebisi
    Aileen Allannah skrev 2014-07-23 19:00:33 följande:
    Todo nada - men sluta släta över! "Sånt som händer" kan man säga när man tappar ett glas i golvet så det går sönder, inte när ett spädbarn ramlar ner från en höjd som man själv lagt ungen på! Det är inte ens en olycka, utan bara brist på uppsikt!
    Det är oroande att så många slätar över med "shit happens attityd" Obestämd
  • Jan Banan01
    Anonym (Traumatiserad) skrev 2014-07-21 21:19:36 följande:

    Jag mår så fruktansvärt dåligt!!!! Är så arg, ledsen, besviken på mig själv. Idag tappade jag min underbara lilla älskling!!!! Vem fan tappar sin 6 veckors bebis? Jag känner mig som världens sämsta mamma :(

    Det gick så snabbt och jag blev så chockad att jag inte ens minns hur det gick till riktigt. Jag vet bara att jag skulle lägga ner honom i babysittern, men något hände (snubblade? Tappade balansen?) och han åkte ur mitt grepp, han slog i byrån och for i golvet - herregud det är det VÄRSTA jag varit med om i hela mitt liv, jag mår illa bara jag tänker på det, och den bilden av hur han faller och dunsen när han med huvudet och kroppen slår i golvet går som på repeat!

    Han gallskrek direkt, ett hjärtskärande skrik jag aldrig hört förut trots kolik! Han var så chockad och rädd min lilla bebis! Och jag har aldrig varit så rädd och skakig i hela mitt liv, fort som tusan lyfte jag upp honom och tröstade medan jag skakade i hela kroppen och grät och grät. Ja, jag har gråtit hela dagen, jag gråter nu med när jag skriver detta, jag känner mig så hemsk.

    När han blev lugnad blev han väldigt slö och medtagen, klarade inte av att titta med öppna ögon, det var som att han "försvann", jag var så rädd. Vi åkte in akut och då hade han piggnat till, en läkare kollade honom och konstaterade att han mår bra, inte en skråma tack gode Gud! Resten av dagen har han varit som vanligt, men jag mår så dåligt, sååå dåligt, jag vet inte hur jag ska släppa det här.. Mitt stackars älskade barn! Jag kommer aldrig glömma känslan, rädslan eller synen av hur jag tappar honom rätt på golvet!

    Jag kommer aldrig komma över detta :'( hur hemsk mamma är jag på en skala? Har så dåligt samvete så det finns inte..


    Nej då, gumman. Du är absolut ingen dålig mamma. Din reaktion på det inträffade är det bästa beviset på det. {#emotions_dlg.flower}{#emotions_dlg.flower}
  • Aileen Allannah
    Adebisi skrev 2014-07-23 20:03:58 följande:
    Det är oroande att så många slätar över med "shit happens attityd" Obestämd
    Ja! Nu tycker jag i och för sig att det är skillnad på att råka snubbla eller halka med bebisen i famnen och att låta ungen dimpa i golvet från skötbord och soffor, men det är liksom inte okej. Fallolyckor är skitvanligt men skulle knappt behöva existera om föräldrar bara kunde tänka till lite. Det här med "en hand på barnet" borde alla fatta.
  • Evelinas

    Åh jag känner din ångest ända in i märgen!! Måste vara hemskt. Men det var ju en olyckshändelse och allt gick ju faktiskt bra tack och lov.

    Skickar en stor kram ?

  • Ann Cistrus
    Aileen Allannah skrev 2014-07-23 20:43:17 följande:
    Ja! Nu tycker jag i och för sig att det är skillnad på att råka snubbla eller halka med bebisen i famnen och att låta ungen dimpa i golvet från skötbord och soffor, men det är liksom inte okej. Fallolyckor är skitvanligt men skulle knappt behöva existera om föräldrar bara kunde tänka till lite. Det här med "en hand på barnet" borde alla fatta.
    Håller med!
    If nothing else works, then a total pig-headed unwillingness to look facts in the face will see us through.
  • todo nada
    Aileen Allannah skrev 2014-07-23 19:00:33 följande:

    Todo nada - men sluta släta över! "Sånt som händer" kan man säga när man tappar ett glas i golvet så det går sönder, inte när ett spädbarn ramlar ner från en höjd som man själv lagt ungen på! Det är inte ens en olycka, utan bara brist på uppsikt!


    .
    Det som TS beskriver kunde lika gärna hänt mig för 5 år sedan när min dotter hade extrem kolik i 6 månader och jag levde i en konstant dimma.
    Tror nog att majoriteten av alla som skriver här i tråden kan hålla med om att något sådant lika gärna kunde drabbat dem själva. Flera har dessutom beskrivit liknande saker som hänt dom!
     
    precis som jag skrev, sådant kan hända även den bästa mamman här på jorden. Och att då vara en av dom som anser sig själv vara så felfri att man kastar sten hej vilt runt om sig, är mer än vad iaf jag vågar.
    Men det har nog att göra med att jag är ganska ärlig mot mig själv, och vet om att jag inte är perfekt. till skillnad från andra...
  • todo nada
    Aileen Allannah skrev 2014-07-23 20:43:17 följande:
    Ja! Nu tycker jag i och för sig att det är skillnad på att råka snubbla eller halka med bebisen i famnen och att låta ungen dimpa i golvet från skötbord och soffor, men det är liksom inte okej. Fallolyckor är skitvanligt men skulle knappt behöva existera om föräldrar bara kunde tänka till lite. Det här med "en hand på barnet" borde alla fatta.
    Hej dubbelmoral.

    Hur kan det vara okej att mamman halkar med bebisen i famnen?
    Borde mamman inte veta bättre än att springa runt med barnet i famnen om hon inte kan se var hon sätter fötterna? 
  • Aileen Allannah

    Todo nada - du ser inte skillnaden på att hålla bebisen i famnen och att låta den trilla från skötbordet..? Okej.

  • Anonym (förälder)
    Aileen Allannah skrev 2014-07-24 18:46:29 följande:

    Todo nada - du ser inte skillnaden på att hålla bebisen i famnen och att låta den trilla från skötbordet..? Okej.


    Berätta gärna vad skillnaden är?
Svar på tråden Jag tappade mitt spädbarn!!!!!!