Lämna infertil sambo?

här skiljer jag mig nog från mängden, jag hade ett förhållande i sju år men jag ville inget hellre än att få barn där runt det sjunde året. Jag tog frågan med honom, sa att jag ville ha barn, han var inte infertil (vad vi vet?) men han sa blankt - Nej, aldrig.
Jag gick på p-piller men sju månader senare var jag gravid, visade sig att p-piller har ett bästföredatum *ops* aldrig tänkt på de.. Jag tvekade om jag skulle berätta eller bara göra abort, eftersom jag visste att han inte ville. 
Lite skämtsamt en kväll sa jag - tänk om jag är gravid - då vet jag att du är en lögnare, då kan du dra.. :O
Aningen chockad blev jag, tre veckor senare blev det missfall och sen tog det två månader innan gjorde jag slut och flytta till egen lägenhet..

Två månader efter det träffa jag en ny och sa direkt, jag vill ha barn, gärna tre, helsyskon, och gärna nu, så fort som möjligt.. Han funderade på det och vi dejtade ett tag, efter att vi hade dejtat i nio månader så flytta vi ihop, nu har vi barn och planerar nr 2.. Snart varit tillsammans i fem år..

Nu handlade detta visserligen om vilja (alltså att skilja på att din karl inte har haft något val), men livet är kort och gör vad som känns bäst för dig, för i slutänden är det vad som är bäst för honom med..