Vill inte vara nära min man ... alls. Går det att återuppliva en attraktion som dött?

Jag är i en liknande situation. Jag älskar min man, verkligen - saknar honom när han är på jobbet och får riktigt hemsk ångest om jag tänker på att något skulle kunna hända honom... vi har också ett barn tillsammans och jag vill ha fler barn.

Men jag är inte attraherad av honom alls och känner en motvilja som ni andra har beskrivit. Han har förändrats sedan vi träffades och är lite mer cynisk nu och har fått mage, men jag vet inte om det bara är det. Nu försöker han aktivt att gå ner i vikt och har kommit en bit på vägen och jag hoppas innerligt att det kommer bli bättre när han blir normalviktig. Kanske blir han gladare och mindre cynisk och klagande då också.

Ändå har vi sex, kanske varannan vecka, för att jag märker hur himla ledsen han blir när jag inte vill ha honom och jag vill ju inte såra honom - jag älskar honom ju! Men det är något jag gruvar mig inför.

Jag har varit otrogen också - haft en lång relation på sidan om som jag berättade om för min man i ett tidigt skede så han var medveten om det, men han ville fortsätta försöka och jag försökte avsluta med den andre mannen vilket var jättesvårt. Det konstiga är att den andre mannen är ganska lik min man personlighetsmässigt och han är inte heller jättesmal - men på honom har jag inget emot magen utan tycker snarare att det är gulligt. Det är jättekonstigt. Jag var förstås också kär i den andre - var nyförälskad i över tre år - och är nog lite kär fortfarande. Det var ca ett år sedan vi lyckades bryta vår relation.

Jo men det var ett gemensamt beslut mellan mig och den andre mannen som hade blivit för kär i mig, så det var oerhört tungt, tror inte att jag hade klarat att göra det om det bara var mitt beslut men han hade mer viljestyrka än jag Saknar ju honom fortfarande vilket säkert gör situationen med min man värre, men jag vet ändå att jag innerst inne älskar min man mycket mer än vad jag älskade honom. Jag var bara mer kär i honom och mer attraherad.

Jag önskar inget hellre än att jag skulle kunna känna attraktion till min man, det vore så underbart!

Jag vet faktiskt inte riktigt varför lusten försvann men jag tror att det kan ha att göra med att när vi varit ihop ett tag så fick jag vestibulit (ont vid sex) men vi försökte ha sex ändå för det sade min gyn var positivt. Sedan gick det ju över efter ett tag men jag tänker att jag kanske innerst inne förknippar min man med att det gör ont vid sex - kroppen liksom stänger av och jag blir inte ens våt. Nu har vi ju haft sex i flera år och det gör inte ont men kanske finns det kvar där ändå.

Sedan så stör jag mig på hur han vill ha sex - han vill gärna ha lite mer våldsamt, snabbt sex och han är lite mer dominant plus att han är mycket större än mig rent fysiskt. Den andre mannen var mycket mindre (han var ju större än mig men inte lika mycket som min man är), han var oerfaren och gillade mjukt och snällt sex typ. Jag vet inte om det påverkar också.

Nej, han vet inte. Eller han har ju förstått att jag inte är så attraherad av honom eftersom vi har sex så sällan och jag har oftast ursäkter och han tycker att jag är disträ under själva sexet, men han vet inte hur illa det är

Ni har inte funderat på att skaffa gymkort tillsammans? Jag och min man funderar på det men då behöver vi barnvakt och det är inte alltid så lätt att få tag på. Rör han på sig på något sätt annars förutom promenader? Hur mycket har han gått upp i vikt? Min man var underviktig när vi träffades och hade ett bmi på 16 vilket är alldeles för lite men nu är hans bmi kring 27-28 istället och det är ju en enorm skillnad. Tror att han skulle passa bäst kring 21-22 med tanke på hans kroppsbyggnad i övrigt.

Men kände du att du älskade ditt ex? Annars hade jag nog också valt att gå men jag känner verkligen att jag älskar honom, så...

Det är lika jobbigt i början men sedan efter ett tag så tar de fysiska känslorna över och det går ganska bra men det är ju inte så fint och romantiskt precis, ingen ögonkontakt och så :/ Jo han tycker att jag är ganska tråkig sexuellt och att vi borde jobba på det... men det är ju inte det som är felet liksom. Han vill ha sex länge och dra ut på det... medan jag mest bara vill göra det fort så att det är över sedan. Nu var det länge sedan sist så jag behöver antagligen göra det ikväll eller imorgon...

Jag kan inte med att säga att jag inte tänder på honom, det skulle krossa honom... så jag biter ihop och hoppas på att det blir bättre av att han går ner i vikt och att han lyckas den här gången. Annars vet jag inte... Han har försökt många gånger tidigare och misslyckats och bara gått upp mer... Den här gången har jag sagt att jag också behöver gå ner lite i vikt och att vi ska göra det tillsammans och hoppas att det hjälper. Jag är egentligen smal men skulle det fungera så är det värt det.

För mig har det snarare blivit värre. Vi hade ett sexlöst förhållande ett tag, sedan träffade jag en kille på en fest som jag föll handlöst för och blev kär. Försökte stå emot frestelsen men misslyckades ett par gånger. Berättade för min man om det och även min motvilja för sex och vi grät tillsammans i en vecka. Jag slutade träffa den nya och skulle försöka fixa det med min man. Vi skulle reda ut vad motviljan beror på. Men det är svårt när han kommer nära och ens kropp skriker nej! och så ser han hoppfull ut och frågar om det känns bättre nu...? Det är så hemskt och jag vet inte hur jag ska klara detta. Har gett mig själv en månad att reda ut mina känslor och sen ta ett beslut och under tiden inte träffa den nya. Men hur gör man? :( Min man har bra hygien, lite mage men inte mer än så. Jag vet inte varför jag känner så här, vill inte göra det :( Men min man ska inte behöva leva i ett sexlöst förhållande heller. Vi hade sex senast igår och det gjorde mest bara ont för jag blev inte våt och började nästan gråta (men jag dolde det för honom) pga att jag eg inte ville. Har fortfarande lite ont. Nu tänker jag inte ha sex mer med honom om inget förändras så att jag verkligen vill. Men han går runt och säger hur söt och sexig och fin jag är, ger mig presenter etc och det får mig att må ännu sämre. Till råga på allt blir jag förflyttad till en ny arbetsplats snart så allt blir nytt på den fronten. Usch.

Härligt ändå att allt gått så bra för dig TS/Villrådig!! Önskar att jag hade din styrka!