Lämna bort sitt barn pga Down syndrom?
Jag läste precis både på Expressen och Aftonbladet om ett par från Australien som använt en surrogatmamma i Asien och fått tvillingar.
En pojk och en flicka. Pojken har DS och föräldrarna tog enbart med sig flickan.
En person i australien uppger att det inte är säkert att föräldrarna visste om att pojken levde.
Men surrogatmamman hävdar att de visst var medvetna om detta men valde att inte ta med honom.
Det får mig att tänka på hur själva har varit i sverige. På fyrtitalet var många barn med Down Syndrom och andra syndrom och rörelsehinder bortlämnade och bodde på institutioner.
Det är inte så himla länge sedan.
I Ryssland mfl. Är det relativt vanligt att läkare övertalar föräldrar med barn som får DS att lämna bort dem vilket gör att väldigt mönga barn som skulle kunna fungera bra i samhället är föräldrarlösa.
Det känns som att detta är lite tabu att prata om, men jag tycker frågan är viktigt att lyfta upp.
Hur hade man själv reagerat om man varit med om samma sak, eller fått det "erbjudandet" av sin barnmorska, på samma sätt som våra farmor/farfar-generationer kunde fått.
Men vi kan ju försöka visa respekt för dem som tar illa vid sig, att hoppa på någons val är inte okej. Vi får försöka diksutera på en lämplig nivå.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-03 19:30
Det australienska paret var barnets biologiska föräldrar. Ägget kon från kvinnan och spermierna från mannen.
Kliniken och läkarna föreslog för den thailändska surrogatmamman att de skulle abortera det barn som hade Diwn Syndrom men kvinnan vägrade.
Redan då verkar det som att paret inte ville gå vidare med den graviditeten av det fostret.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-08-04 12:05
Pappan till barnet har nu gett ett uttalande. De visste inte ens om att pojken har fötts.
Lärdom av detta, man skall invänta fakta innan man dömmer till 100%.
Nu ska det blir intressant att se hur det går framöver i fallet.
