Fool skrev 2014-08-07 16:40:24 följande:
Äh kom igen nu , det är skillnad på vuxenkram för att trösta någon och attt ligga i samma säng o kramas halva natten. Jag är man och har en nära väninna som jag kramat många ggr när hon varit ledsen av någon anledning , och hon har gjort detsamma för mig , ibland har vi kramats bara för att vi är nära vänner sen barnsben, Men inte fan skulle jag ligga med henne i sängen och kramas halva natten med min sambo brevid mig ?
Jag är fullkomligen säker på att hon aldrig någonsin skulle vilja göra något sånt själv , hade jag föreslagit något sånt hade jag åkt på en pungspark av både min väninna OCH min sambo.
Finns ingenting vackert i att inte våga säga ifrån för gränslöst beteende från andra , finns ingenting vackert i att utnyttja sin väninna förtroende och välvilja genom att bete sig så med hennes man , finns ingenting vackert i en sk vuxen man som springer omkring och förälskar sig i andra titt som tätt , det är bara tarvligt fjortisbeteende
Hej Fool, du verkar lite nyanserad, skall försöka utveckla mitt resonemang;
"Vuxenkram" är ganska etablerad fjompig omskrivning för att ha sex. Vad jag menar är att man kan kramas utan att det leder till sex.bprecis som du skriver om dig själv.
Vi har alla våra gränser, ibland är det svårt att förstå hur andra par fungerar och tro att ens egna moral är tillämplig på alla.
Jag själv är betydligt mer tillåtande idag än jag var för 20 år sedan och min partner likaså. Detta innebär inte att vi har ett öppet förhållande men vi har båda tillåtelse att flörta rätt ordentligt med andra.
Hos andra par finns hela spektrat från att de inte ens får titta på någon av det motsatta könet till de som har öppet förhållande. Min moral är inte tillämpbar på andra!
Med ovanstående i bakhuvudet: döm inte TS i det att väninnan fick sova i samma säng, TS var bekväm med det. Döm inte heller att det var ok att mannen höll om väninnan, återigen, TS var bekväm med det.
Händelseförloppet sedan är att mannen och väninnan utvecklar en nära relation vilket är väldigt vanligt i terapisammanhang, mannen blir förälskad och eventuellt kvinnan med. Olyckligt men väldigt mänskligt!
Mannen inser vart det barkar och berättar för hustrun Innan de hinner göra något, han ber om hjälp innan det går för långt, var är det klandervärda i det? Jag tycker det är förbannat moget gjort. TS känner sig sviken, en helt naturlig reaktion, de har svikit henne.
Mannen har inte sprungit runt och förälskat sig titt som tätt, förra krisen var när TS fick en crush på distans. De redde ut det. Mänskligt behöver inte vara vackert, jag är jävligt mänsklig när jag går upp klockan 6 på morgonen men vacker? -njae!
Om vi nödvändigtvis måste prata om skuld, många här frossar och gottar sig i det, så är alla tre skyldiga.
TS är skyldig till att vara lite för blåögd och omedveten.
Mannen i att inte förstå att det går inte att vara professionell mot nära vänner och familj.
Väninnan i att inte orka ta tag i sin situation tidigare och inte använda mannen som terapeut.
Jag tycker inte att de skall ha allt för mycket dåligt samvete. Som jag har skrivit tidigare, väldigt mänskliga reaktioner av människor som tycker om varandra och gör lite olyckliga bedömningar.
