Varför sitta och dricka sig berusad ensam?

Det vill han inte. Han har ju "slutat" dricka så ofta. När jag blivit arg på honom för att han druckit vid opassande tillfällen osv har han blivit tjurig och sagt att han inte tänker sluta dricka. Och han erkänner att man inte kan ta en öl, utan det ska vara fem. För han ärr ju ute efter smaken och ruset. Finns ingen mening med att dricka en till två öl. Och helst ska det vara 50cl.

Han visste redan från början hur infekterad min relation till alkohol är. Visst jag dricker, på fest, med måtta och kontroll. För honom är det fullast vinner, typ. Jag har sagt att han får dricka vid speciella tillfällen. Men hemma vill jag inte att han dricker. Och jag vill inte att mina barn ska behöva växa upp med en bakfull "plastfarsa" de helger de är här. Och nu väntar vi barn tillsammans. Han skärpte till sig ett tag. Men så kom sommaren och han dricker i sin ensamhet flera ggr i månaden. Han gör det aldrig med vänner längre utan själv! Känns som att han är som en trotsig tonåring. Många av er tycker säkert att jag är larvig och överreagerar. Men är man uppvuxen med alkolister i sin närhet hela sitt liv och har även varit med om otäcka saker där alkohol har varit inblandad så sätter det sina spår.

Någonstans att min familj hade kunnat hålla sig lugna. De gjorde dom!! De tog några öl under tiden vi va där, men min sambo hinkar i sig betydligt fler. Hade liksom ingen lust att säga åt honom på plats, plus att han skulle skita fullständigt i vad jag sa.

Bara för att han dricker betyder väl inte det att "olyckor" kan ske!?

Jag säger ju att jag va uppe på toa när han hade somnat i soffan. Då såg jag burkarna! Sen sa han själv att han drack whiskey o Morgan.