Gravid igen efter upprepade mf, följas åt?

Ååh, en tråd för mig...där vi kan ventilera alla dystra och hoppfulla tankar.
Har tre mf bakom mig, 12 v, 7v, 7v - samtliga inom ungefär ett år. Tungt. Efter dessa tre mf fick vi en utredning via SÖS, vilket resulterade i att jag fick Levaxin (underpresterande sköldkörtel) samt Lutinus (gulkroppshormon som ska hjälpa fostret att fästa i livmodern).
Detta resulterade i ytterligare en graviditet och allt fortlöpte som det skulle, så nu har vi en underbar liten tös på 11 månader.

Är nu gravid igen (v 6 tror jag) och har varit som en igel på gynmottagningen så att jag ska få nya recept. Nu när man vet vad som är fel liksom...Hoppas med hela mitt hjärta att det ska gå vägen även denna gång men vågar inte glädjas riktigt ännu. Har tid för vul 5/9 så då får vi väl se... Finns egentligen ingenting som tyder på mf men man "lär" sig ju att dämpa förväntningarna och ta ett vul i taget.

Ja, förhoppningsvis var det hormonerna som hjälpte. Käns liksom lite lättare att tänka att jag har hormonrubbningar än att barnet var sjukt, att jag och min sambo var en dålig kombo eller att "det inte var var tur". Lite som att universum ändå är på vår sida

Bf har jag faktiskt inte vågat kontrollera ännu, är lite osäker på när jag hade ägglossning. Men gissningsvis månadsskiftet april/maj. Antar att man kan ge lite bättre besked imorgon på ul.

Ni som har haft upprepade mf, kolla gärna med era läkare om möjligheten att få gulkroppshormon (i mitt fall Lutinus). Detta hjälper fostret att fästa och som jag har förstått det så gör det ingen skada att ta det "i onödan". Jag fick det utskrivet genom enbart samtalskontakt med läkare (dock är det ju journalfört att jag blivit ordinerat detta tidigare).
Men det skadar inte att lyfta upp frågan?! Som allt annat så har ju även läkare och praktiker olika praxis när det gäller behandling och vad som anses fungera av en läkare kanske inte överensstämmer med en annan...
Ett tips bara

Ja fy, man letar symptom hela tiden... Inte en stunds lugn och ro. Men ja, det är ju bara att vänta och se men är man i vecka 8 så är det ju så LÅNGT till den första "säkerhetsgränsen" (i min värld iaf) v 12.

Håll ut

Ha de också vul i fredags... Enligt mina beräkningar skulle jag vara i 7e veckan typ... men möjligtvis lite kortare. Med 3 mf bakom mig, men nu senast en lyckad grav, var jag givetvis mycket nervös.
Visade sig att de inte "såg" något på ul. De såg min graviditet och de såg gulesäcken (heter det så?!) men de såg inget foster. Läkaren sa att det kunde bero på att det var för tidigt och att de inte ville utesluta något men visst kändes det nedslående. Även om jag inte vet när jag hade ägglossning så vet jag när befruktningen skedde så jag har ju en ungefärlig känsla av vilken vecka jag borde vara i. Och i mnin värld borde något ha synts på skärmen. Men men, så länge jag inte blöder så lever ett lite litet hopp vidare.
Fick en ny tid nästa måndag så då vet jag ju med säkerhet.

Blir så frusterad av detta, trodde att utredningen som gjordes efter tredje mf hittade problemet eftersom vi därefter genomförde en lyckad grav. Kanske var det bara tur och inte beroende av hormonerna jag fick. Men inte desto mindre, vilken rackarns tur det var i så fall eftersom vi har världens bästa dotter. Det värmer fint i alla fall, oavsett resultat på detta ul

Ja det känns lit/e surt just nu... Precis som du säger så SKA det synas ett foster i v 7. Plussade 28/8 (och hade två negativa test veckan innan, så jag plussade nog ganska tidigt). Visst finns det en chans att jag är kortare gången än vad jag tror, har ju varken noterat senaste mens el äl- Och det är ju det som gör att jag kan hålla modet uppe lite lite till.

Jag går till SÖS (Södersjukhuset) Specialgyn, och mig veterligen har de "rätt" grejer. Det är iaf skönt att vara inne i "sjukhussvängen" på en gång, förhoppningsvis kan de hjälpa mig vidare.

Nej men herregud, hur har jag räknat nu? Haha, blir lätt förvirrad men det kanske är så att tiden inte går så fort som jag tror att den gör. Men om dina beräkningar stämmer (och du verkar aningen mer insatt än vad jag är, haha) så finns det ju faktiskt hopp.
Allt jag har använt som beräkning är ju datum för befruktning men då jag inte ens kommer ihåg när det var, det bara *känns* som länge sedan...
Och ska sanningen fram så vet jag att jag överdrev en vecka när jag ringde SÖS så att de skulle skynda sig på att skriva ut hormonerna till mig.

Sammantaget så är det upplagt för felberäkning...

Nimah, tack för att du påpekade detta - känns betydligt bättre nu Hade börjat Googla på fertilitetskliniker och det var ingen rolig läsning. Nu kan jag hålla tummarna igen TACK!

Det är många som nämner att ni fått starka +; gör det någon skillnad hur tydligt strecket syns? Är det en indikation på att man är "riktigt" gravid?
Har alltid trott att streckets styrka var betydelselöst? I så fall skulle ju de analoga testerna vara mer avancerade än de digitala...

*Och nu försöker jag att inte tänka på att mina streck inte var tokstarka utan snarare lite lite svagare än kontrollstrecket*

Känner igen det där med önsketänkande

Nej, jag hade inte heller några symptom när jag var gravid med dottern. Under de gånger jag fått mf så har jag heller aldrig märkt av någon graviditet annat än på stickan.
Jag förstår på sätt och vis att du avvaktar VUL, ett tidigt VUL som visar positivt är ju ändå ingen garanti för att det ska gå bra (om man ska vara krass)... Dock, jag KAN inte vänta till v 12, jag bara MÅSTE veta så snart som möjligt hur det ser ut där inne. Jobbigt hur man än gör.