valp morrar åt barn

Vi har haft amstaff och pitbull innan. Vi har tagit emot omplaceringshundar, för det mesta hanar som blivit vanvårdade innan. Så vi har inte haft valp innan utan enbart vuxna hundar. 

Uppfödaren säger att detta är normalt. Att hans hundar gjort likadant med hans barn. Fick enbart information om mat, hur ofta osv. 

Han har inte ställt några frågor och inga råd eller tips heller utan fortsätter bara säga samma mening att detta är normalt beteende. 

En fråga till bara, är det någon som vet hur det funkar med ångersrätt? 

Vi sa ju till uppfödaren att ifall det inte skulle funka så lämnar vi tillbaka valpen. Men han vill inte ta tillbaka valpen. 

Fick även ett samtal idag om en köpare från hans förra kull som varna oss att inte köpa valp från denna uppfödaren då hans förra blivit aggressiv både mot honom och hans barn. Och tydligen fler som blivit det från hans kullar. Och valparna blir tagna för tidigt också så då vet man ju inte om vår valp också blivit det. 

Vet såklart att det är ens egen uppgift att ta reda på sånt här. Och det kommer jag helt klart att göra hädanefter. 

Nu när jag följt era råd och tips så har han faktiskt blivit bättre. Han har inte morrat på någon dag nu och robin kan till och med komma och sätta sig hos honom i fåtöljen han brukar sova i. Visst nafsas han men det är ju bus som alla valpar gör och det är ju inte för att vara dum iallafall. (det är ju såklart inte för att vara dum som han morrar heller utan för att säga ifrån bara).

Vi håller också sonen borta från honom när han äter, när han visar att han vill vara ifred. Han börjar också förstå att han ska låta hunden vara när han går iväg och lägger sig.

Tack så mycket för alla tips och råd. Kommer följa detta och hoppas på att det blir bättre och att vi kommer kunna känna oss trygga när barnen och hunden är tillsammans.  

Vi kommer att behålla valpen och göra allt för att han ska bli bättre.

Avlivning står absolut inte på min lista! 

Just nu har vi en bok som vi lånat på bibliotek, som är skriven av cesar millan och den är jätte bra! Vi har redan lärt oss mycket från den boken. Följer även hans program - mannen som talar med hundar. 

Boss som vår valp heter har blivit bättre. Han har träffat min systers barn och han bara pussas och nosar. Och busar såklart. Han har inte morrat på länge nu. 

Uppfödaren själva har två barn i samma ålder som våran äldsta och det sa han har gått bra med valparna. Men jag undrar då om verkligen barnen har umgåtts med valparna? Det kan ju inte vi försäkra oss om. 

Och jag frågade angående det här med om föräldrarna är mentaltestade och att Boss morrar och hugger emellanåt men då sa han bara att jag inte skulle yttra mig till honom om det. Inget svar på om föräldrarna var mentaltestade. Och han kunde hämta hem valpen men hade isåfall inte tänkt betala dom tusenlapparna som vi betalade honom för valpen. Men jag skulle inte ge tillbaka Boss till honom för han kan inte ha haft det så bra där. Och jag skulle inte kunna leva med mig själv om jag visste att han åker tillbaka och kanske tas bort eller säljs till någon som absolut inte ska ha djur.

Jag har även tänkt gå på valpkurs med honom. Våran granne har också en liten tikvalp, några veckor äldre än våran som han busar med emellanåt som ska gå på valpkurs, dock hade den redan börjat men man kunde vara med ändå. Så jag funderar faktiskt starkt på det!

Vi tycker om honom så mycket och det hade inte varit lätt att göra sig av med honom. Han är ju en i familjen nu. Och med tanke på att han blivit bättre och inte morrat på länge nu så ger vi det en chans!  

Aah, tack så mycket då! Får lämna tillbaka den. Men finns böckerna ni rekommenderar att låna på bibliotek? 

Boss är inte aggressiv mot oss vuxna när vi tar maten, inte heller när sonen närmar sig längre. Han kan närma sig nu utan morr. Vi har dock inte gett honom fler tuggben. Han har också blivit lite lugnare med bitandet nu. Nu biter han mer på saker än på oss människor. 

Han är väldigt duktig när det gäller maten också, han sitter ner så fint varje gång han får mat och är så lugn tills man sätter ner den och väntar tills man säger varsågod :) 

Och nu till en annan sak: Jag har läst olika böcker och på internet att man inte ska ge valpen promenader före 1års ålder för det kan ge hunden fysiska skador. Mepå en annan sida står det att man ska göra det. Det är lite svårt att få reda på fakta när det står olika grejer på det man hittar om det. Det står att det räcker för valpen att springa runder hemma eller ute på gräsmattan bara.

Men vet någon om man inte ska ge hunden promenader före 1års ålder eller om man ska göra det tills man själv märker att hunden är trött? Boss får springa lös med oss och när han är trött så visar han att han vill i vagnen (under vagnen) Vi har en stor syskonvagn med ett stort fack under där han har sin lilla sovplats på en kudde när vi är ute. 

Här är en liten bild på honom :) 

Det känns som att det börjar gå nerför igen.

Nu har han börjat med att morra, hugga och hålla på med fötter. Han blir som ett monster. Speciellt när man är ute, han går INTE att kontrollera utomhus. Han ska på fötterna, säger man till honom så morrar han och biter.

Även inomhus. Han lyssnar inte alls. Han är så hyperaktiv trots att vi går promenader, kastar pinne med honom, låter han spåra. När man kommer in igen så blir han lika vild igen. Han går på fötter, sonen får inte gå ifred utan att valpen är på hans fötter och sliter omkull honom.

Säger man till honom, morrar han. Ignorerar man så slutar han inte. Föraöker man muta gonom med annat så struntar han i det efter en halv minut o går på fötter igen.

Jag fruktar för när vår 4månaders börjar krypa. Börjar tveka nu vad som är bäst. Vad vi än gör känns det som så blir han inte bättre. Visst han är ju valp men detta beteendet har jag aldrig aett hos en valp.

Någon som har något tips mot detta?

Igår när sambon var ute med han så tänkte han springa rakt ut på vägen, sambon får tag i honom och han hugger honom så det går hål i fingret, morrar och blir helt galen. Nu har vi koppel på honom hädanefter.