Hopplöst kär i annan trots lyckligt förhållande

Vad står valet mellan? Ett alternativ är väl att helt enkelt försöka glömma den andra mannen så gott det går och helt avbryta allt samröre med honom, eller hålla det så kort det bara går. Vad är det andra alternativet?

Men är TS nuvarande förhållande helt avhängigt huruvida någon annan person har känslor för henne eller inte? Om nu TS tar "reda på lite mer" och får veta att den andra mannen inte hyser några romantiska känslor för henne - vad ska hon göra då? Om hon får veta att hennes känslor är besvarade - vad ska hon göra då? 

Huruvida TS borde vara tillsammans med sin nuvarande eller inte borde väl bero på känslorna mellan de två och ingen annan?

Är det? Gentemot den andra mannen kanske, men mot sin nuvarande? Ska TS endast lämna sin man ifall det finns någon som för tillfället verkar bättre? Ska hon stanna hos sin man annars? Och om TS nu håller på att fundera i dessa banor, varför diskuterar hon inte detta med sin man?

Vad ska du göra ifall känslorna är besvarade då? 

Men vad händer sen? Vad gör ni när ni "listat ut" vad grannens/kollegans känslor inför detta är? Är era förhållanden/äktenskap helt avhängiga ifall det finns ett alternativ som är bekräftat? Planerar ni att fortsätta som att inget hänt med er man ifall känslorna inte skulle vara besvarade?

Nej, jag menar att man bör fundera över var man vill hamna INNAN man försöker lista ut ifall känslorna är besvarade eller inte. 

Framförallt tycker jag att det är riktigt illa att man sitter och planerar och funderar (ofta under relativt långa perioder av livet) ifall man ska lämna sin partner eller inte utan att partnern får vara med i diskussionen. Jag tycker inte att det är rakryggat och kärleksfullt att försöka luska ut ifall det finns ett "bättre" alternativ till sin nuvarande livskamrat för att sedan lista ut vem man ska "välja". 

Precis som du säger är alternativet gentemot den nuvarande partnern att stanna kvar eller inte. Detta är ju något som borde vara avhängigt känslorna mellan de som lever ihop. 

Men inget av det du skriver här är väl beroende av huruvida man vet att det finns ett alternativ till den man lever med eller inte? Om det nu bara är en "tillfällig förälskelse" så blir väl TS tankar knappast klarare av att försöka luska ut ifall hennes känslor är besvarade eller inte?

Om TS ser ett uppbrott som alternativ - vad tycker då hon (och du) att hon ska göra ifall känslorna inte är besvarade? Fortsätta som förut med sin man och vänta på att nästa "alternativ" dyker upp? Är det verkligen bättre för hennes man att inte veta om att hon funderar kring, och kanske rent av planerar att, lämna honom när det dyker upp någon som är "bättre" i hennes ögon? Förtjänar inte han att få vara med i processen?

(Det blev något konstigt och början av detta inlägg postades som "Anonym")

Tills nästa "alternativ" kommer? 

Varför inte göra det du skriver redan nu? Om det nu är ett alternativ som finns?

Vem har hamnat fel? TS? Vilken situation för TS är det som är fel?

Är det känslorna för den andra mannen som är fel så ser verkligen ingen orsak att försöka lista ut vad hans känslor är. Är det TS man som är fel borde hon väl avsluta det förhållandet oavsett vad den andra känner eller inte?