Vad är det för fel på mig?
Hinner endast skriva lite kort nu men känner att jag behöver lätta mitt hjärta. Går med ångest idag..
Jag har så länge jag kan minnas ansett mig vara "defekt" på ett vis som bidragit till känslan av utanförskap och ensamhet. Vuxit upp med en dyfunktionell mor och flyttade in på familjehem då jag var 13, som inte heller den fungerade fritktionsfritt. Har ej kontakt med varken dem eller min mor idag, vet inte ens om hon lever. Hon har haft både alkohol- och psykologiska problem och har det än idag.
Har sedan tidiga tonåren varit i förhållanden och endast levt ensam ca 1 år.
Nu har jag träffat en man som det känns väldigt bra med men känner återigen att mina dåliga sidor börjar dyka upp. Har ganska nyligen slutat med anti-depressiva då jag på någon månad gick upp enormt mycket i vikt och tyckte inte det var värt det.
Utan honom så är jag helt ensam men förmår inte kämpa mot mina egna demoner, som alltid fladdrar fram förr eller senare. Kan jag inte bara få vara lycklig och harmonisk som alla andra? Vet att detta första inlägg kanske är lite otydligt men det är vad jag hinner skriva just nu, får fylla på mer sedan.. ni får gärna reflektera och ställa frågor över denna inledning.