Anonym (trivs inte) skrev 2014-08-29 09:04:37 följande:
Oj, många bra svar! Känns skönt att höra att jag inte är ensam om att känna så här, men så klart trist att ni också behöver kämpa med detta.
Hur mycket ska man egentligen behöva anpassa sig till sitt jobb? Är det OK att säga när man börjar på ett jobb att "jag är inte intresserad av att åka på kickoffer" t.ex.? Känns inte som det är det, men samtidigt skulle jag behöva vara så tydlig just för att kunna känna mig tillfreds i vardagen på jobbet. Jag har tackat nej några gånger pga mer eller mindre påhittade skäl, men har fått många frågor vid fikat "varför ska inte du med" osv. Och de menar ju väl, men de kan inte förstå, för de flesta känner ingen ångest över sådana saker verkar det som.
Jag har svårt med att någon kan bestämma över huvudet på mig att jag ska iväg på resor, hålla föredrag och annat som jag har svårt för. Därför ser jag ingen enkel väg till ett nytt jobb, då mönstret hittills har upprepats på alla företag jag jobbat på. Ensamjobb känns inte heller så lockande då jag provat det ett tag, och inser att jag måste ha ett visst mått av social kontakt för att må bra och kunna prestera.
Svårt det här. Skriv gärna fler tankar och idéer.
Det du skriver stämmer på pricken med mig! Skönt det är att inte vara ensam om detta. På min arbetsplats kan man inte slippa undan kick off. Man får veta minst ett halvår i förväg när den ska vara och alla uppmanas att skriva upp det så att man inte kan boka in något annat. Det är lika med de hemska personalfesterna.
