överdriver jag efter otrohet?
Anonym (??) skrev 2014-09-03 17:00:19 följande:
Vad var det han hade med henne då.. det låter jättelurt!
Inlägg från: Anonym
|
-
Ingen aning vad jag ska tro men enligt honom var han i en overkligbubbla o "trodde att han var kär" men samma sekund när jag fick reda på det kom verkligheten fram igen o det han trodde han kände för henne försvann o övergick till ångest o rädsla att förlora mig o barnen. Han "såg" mig på riktigt då igen. Det hade han glömt?!?
-
Jag? Han? Vet inte men jag känner mig jobbig o som att jag förstör små framsteg när jag tar upp det eller e ledsen. Han visar tydligt att han tycker det e jobbigt o går in i "inte nu igen" attityd.
-
Ta på sig offerkoftan?! Den har jag inte på mig självmant. Straffar, ältar?! Bara gå vidare? Har du haft djupa relationer? Det gör ONT att bli sviken o du kanske bara rycker på axlarna o går vidare men för mig betyder människorna i mitt liv, mitt äktenskap, tilliten allt. Det som har skadats vill jag ska läka så vi kan bygga upp vårt liv igen. Det är det som jag behöver hjälp med av min man, i stunder när jag är nere. all sparka på någon som redan ligger är ganska fult!MxMeNow skrev 2014-09-03 20:54:08 följande:
Missade du ""? "Straffa" och en förklaring i form av ältandet.Kan man inte släppa något och gå vidare ska man inte fortsätta ihop, som i det här fallet! Jag skulle aldrig stanna hos någon som varit otrogen för jag skulle älta och det skulle inte gynna någon. Vad vinner TS på att älta, gnälla och ta på sig offerkoftan men ändå välja att fortsätta ihop med sin man?
-
Jo, Jag är intresserad av FR vi går ju men mannen vill helst inte.Fool skrev 2014-09-03 21:36:14 följande:
TS , det låter på dig som om du inte är så intresserad av FR , finns det någon anledning till det ?
-
Så skönt att höra att det är bra för er nu o att ni e nyfikna på varandra igen. Men 3 år?? ältande, pratade o frågade din man om det länge?Anonym (otrogen fru) skrev 2014-09-03 23:53:29 följande:
Jo jag var det inget jag är stolt över men gjort är gjort
Efter 20 års äktenskap och drivit egna företag tillsammans i många år. Jag tröttnade på.min kära make. Höll på.jobba ihjäl sig och la inte märke på mig.
Detta hände för 3 år tbx
Första dagarna var hemska, maken berättade även för vår 20 årige son.. Jag fick titta på och säga förlåt
Vi gick på parterapi i ett halvår.. Nu har han äntligen släppt kontrollen. Han o jag förstod vad vi gjorde för fel.. Nu jobbar vi inte på samma jobb, vi har lärt oss att vara nyfikna på varandra på nytt sätt
Ja jag bad om att få flytta ut, han vägrade släppa mig. Vi försökte än funkar det
Lycka till
-
[quote=73929445][quote-nick]Utflykt i verkligheten skrev 2014-09-04 15:34:45 följande:[/quote-nick]Ts, till och börja med vill jag beklaga det inträffade och att du har det jobbigt. Jag känner med dig och hoppas att du kommer må bättre snart.
Du skulle inte kunna skriva ett brev till honom? Du uttrycker dig väl här i skrift. I ett brev kan du inte bli avbruten eller behöver ta emot försvarstal.
Kanske kan det hjälpa att skriva ner allt du känner och hur du upplever saker. Du kanske inte ens vill visa det för din man, men du bearbetar dina upplevelser. [/quot
Jag, har skrivit brev o då sa han att han alltid ska spara det för att förstå när jag är ledsen.. Men det är det som blir fel ändå. Jag får inte vara nere för då känner han sig ännu mer nere o så sluter han sig eller suckar. Åh detta är inte lätt alltid. -
Men när allt är sagt måste den bedragne klara av att TRO på det också. Det är helt enkelt han som får bita i det sura äpplet och upprepa gång på gång. Om ogillar att upprepa sig - synd för honom då! En väninna kan inte ge förtroende mellan två makar.Tecum skrev 2014-09-05 19:10:09 följande:Men eftersom du drar upp detta när du har dåliga dar så påminns han om sitt misstag, och då han upplever att allt är sagt och gjort som kan göras i ämnet vet han inte vad han ska göra mer.
Alltså, jag förstår att du mår dåligt, det är inte det. Och du behöver inte tycka synd om honom eller ta på dig hans skuldkänslor. Men jag förstår fortfarande inte vad du vill att han ska göra? Han har ju sagt att han älskar dig, vill ha dig och fortsätta relationen. Hur många gånger måste han upprepa det? Du kanske har behov av att höra det gång på gång, vilket är förståeligt som situationen är, men han kanske inte är den som vill upprepa sig eller är ordens man? Ni får försöka hitta något slags jämviktsläge där.
När du mår dåligt, har du provat att dra till med någon annan orsak och isf, reagerar han annorlunda och mer tröstande då?
är du mår dåligt, prova åtminstone ibland att prata med en väninna istället. Jag inbillar mig att det hjälper er bägge. -
Om mannen "inte orkar" är det nog lönlöst att gå i någon som helst terapi. Möjligen för att må bättre efter att man avslutat relationen då.Tecum skrev 2014-09-07 11:33:48 följande:Men jag förstår TS än mer nu då hon inte har någon annan att tala med. Kanske kan hon gå på FR själv om maken inte orkar?