överdriver jag efter otrohet?
4 månader är en piss i havet TS , man brukar räkna med 1-2 år för att komma över en otrohet , så nej du överdriver inte , du är nog alldeles normal.
Är det du själv eller din partner som anser att du överdriver ?
Inlägg från: Fool
|
-
-
Tycker ni borde gå på FR , det är tyvärr väldigt vanligt att den som varit otrogen inte riktigt förstå exakt HUR destruktivt deras otrohet varit för förhållandet , och självklart tycker man det är jobbigt att ens mindre bra handlingar tas upp om och om igen , det är ju jobbigt och någon man antagligen skäms över , man vill bara att det ska vara över och allt ska återgå till som det var förr.Anonym skrev 2014-09-03 17:26:17 följande:
Jag? Han? Vet inte men jag känner mig jobbig o som att jag förstör små framsteg när jag tar upp det eller e ledsen. Han visar tydligt att han tycker det e jobbigt o går in i "inte nu igen" attityd.
Det man tyvärr många ggr INTE fattar är att det finns inget "som det var förr" kvar , det ni möjligen kommer göra är att bygga upp ett nytt förhållande från spillrorna av det gamla. Det man heller inte fattar är att man precis bevisat för sin partner att man inte är att lita på , och då är det kanske inte så konstigt att man inte sväljer första bästa förklaring bara sådär , utan att det till stor del är upp till honom att bevisa motsatsen.
Din partner har kanske inte fattat detta än , hos FR kan du kanske få hjälp med att få honom att fatta det mha en utomstående person (terapeut)
Att älta är en helt naturlig del av din process TS , och det är en väldigt lång process , inget man klarar av på en fikarast direkt , 4 månader är som sagt inte speciellt lång tid
Det här kanske hjälper dig (och din partner) att förstå vad du går igenom
www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Barn-och-unga/Att-hamna-i-kris1/ -
Har ni du / ni barn TS ?någonisverige skrev 2014-09-03 18:02:51 följande:
Jag sa precis t honom att jag e ledsen o ältar slitet igen. Han suckar o säger inget... Jag sa att jag behöver hans tröst o att han ger mig hopp om oss när jag känner så här. Han säger- jag mår också dåligt o e nere idag. Jag kan inte få det ogjort, jag får leva med det också, Vem ska trösta mig? Frågade han.. Jaha, då var jag jobbig igen o han e ledsen o går ut en sväng. :(
-
Ok , om du minns tillbaka till när era barn var små så kanske du känner igen din mans beteende ?någonisverige skrev 2014-09-03 18:55:28 följande:Ja, två tonåringar...
Tex , den ene ger den andre en snyting och får en reprimand för det så springer han / hon iväg eller låser in sig i sitt rum och surar och tycker synd om sig själv för att slippa behöva ta ansvar för vad han / hon gjort.
Hur hanterar du det som förälder ?
Går du och tröstar den som låst in sig i sitt rum och därmed oxå bekräftar att det är ett bra sätt att undvika att ta sitt ansvar eller låter du han / hon sura bäst hon vill eftersom det trotts allt var han / hon som gjorde fel och inte den drabbade ?
Jag tycker din man beter sig extremt barnsligt åt genom att dra på sig offerkoftan för att slippa ta ansvar , jag tycker personligen att nästa gång han gnäller om "vem tröstar mig då" så ska du be honom skaka fram kulorna och inse att den här situationen har han skapat alldeles själv och att det är HAN som svikit dig och inte tvärtom och det får han vackert ta ansvar för eller så kan han dra åt helvete. När du ändå är på g så kan du påpeka för honom att han kan skratta sig lycklig över att du öht överväger ge honom en andra chans men att det kan förändras ganska snabbt om han fortsätter bete sig som en barnrumpa. Att svara på lite jobbiga frågor är något han helt enkelt får så ut med om han öht vill att ni ska fortsätta tillsammans , det är det pris han får betala för det han gjort.
Kort sagt ... be honom sluta gnäll som en snorunge , ta ditt ansvar eller så kan han dra.
PS! Tycker fortfarande du ska boka in er på familjerådgivning , han verkar hantera er kris på ett väldigt omoget sätt. -
Ok , om du minns tillbaka till när era barn var små så kanske du känner igen din mans beteende ?någonisverige skrev 2014-09-03 18:55:28 följande:Ja, två tonåringar...
Tex , den ene ger den andre en snyting och får en reprimand för det så springer han / hon iväg eller låser in sig i sitt rum och surar och tycker synd om sig själv för att slippa behöva ta ansvar för vad han / hon gjort.
Hur hanterar du det som förälder ?
Går du och tröstar den som låst in sig i sitt rum och därmed oxå bekräftar att det är ett bra sätt att undvika att ta sitt ansvar eller låter du han / hon sura bäst hon vill eftersom det trotts allt var han / hon som gjorde fel och inte den drabbade ?
Jag tycker din man beter sig extremt barnsligt åt genom att dra på sig offerkoftan för att slippa ta ansvar , jag tycker personligen att nästa gång han gnäller om "vem tröstar mig då" så ska du be honom skaka fram kulorna och inse att den här situationen har han skapat alldeles själv och att det är HAN som svikit dig och inte tvärtom och det får han vackert ta ansvar för eller så kan han dra åt helvete. När du ändå är på g så kan du påpeka för honom att han kan skratta sig lycklig över att du öht överväger ge honom en andra chans men att det kan förändras ganska snabbt om han fortsätter bete sig som en barnrumpa. Att svara på lite jobbiga frågor är något han helt enkelt får så ut med om han öht vill att ni ska fortsätta tillsammans , det är det pris han får betala för det han gjort.
Kort sagt ... be honom sluta gnäll som en snorunge , ta ditt ansvar eller så kan han dra.
PS! Tycker fortfarande du ska boka in er på familjerådgivning , han verkar hantera er kris på ett väldigt omoget sätt. -
Och återigen gör han sig till offer i dramat. Han har lärt sig att det är en bra taktik att ta till varje gång det blir jobbigt och det lär han förtsätta med så länge det lösar sig.... tror som sagt ni behöver gå på familjerådgivningnågonisverige skrev 2014-09-03 19:47:01 följande:
[quote=73924232][quote-nick]Fool skrev 2014-09-03 19:28:
Jag tycker din man beter sig extremt barnsligt åt genom att dra på sig offerkoftan för att slippa ta ansvar , jag tycker personligen att nästa gång han gnäller om "vem tröstar mig då" så ska du be honom skaka fram kulorna och inse att den här situationen har han skapat alldeles själv och att det är HAN som svikit dig och inte tvärtom och det får han vackert ta ansvar för eller så kan han dra åt helvete. När du ändå är på g så kan du påpeka för honom att han kan skratta sig lycklig över att du öht överväger ge honom en andra chans men att det kan förändras ganska snabbt om han fortsätter bete sig som en barnrumpa. Att svara på lite jobbiga frågor är något han helt enkelt får så ut med om han öht vill att ni ska fortsätta tillsammans , det är det pris han får betala för det han gjort.
Kort sagt ... be honom sluta gnäll som en snorunge , ta ditt ansvar eller så kan han dra.
[/quote]
Det gör jag, jag säger precis så som du säger ovan. Han svarar, "tror du inte att jag vet det, Att det är jag som har gjort det här? skammen får jag leva med resten av livet. Jag mår också dåligt över det." När jag säger att han får ta tag i det o inte sätta sig själv "i först rummet" varje gång jag behöver tröst o ältar, annars får han gå. Svarar han " Ja, du säger det. tror du det blir bättre av att du säger så? Jag vet inte vad/ hur jag ska göra?" Och så är det igång- Jag förklarar vad jag känner. Han går in i försvar o suckar. Till sist ger jag upp o känner mig ännu mer nere än innan o så får jag samtidigt dåligt samvete- är det jag som överdriver??, frågar jag mig. Efter ett tag kommer han o säger Jag älskar dig, vi kommer att lösa det. Och så går det några dagar då vi har det ok så länge jag inte tar upp det, sen börjar vi om...
-
Anser du att 4 månader är tillräcklkligt lång tid att komma över en otrohet ?MxMeNow skrev 2014-09-03 20:31:05 följande:
När jag läser dina inlägg TS kan jag inte låta bli att undra hur länge du tänker "straffa" honom för det han gjort. Du väljer att gå vidare med honom men fortsätter älta och kräva förståelse och sympati av honom.
-
Personligen håller jag med om att det är bättre att lämna , men många tycker att det är värt att ge sin partner en andra chans , oftast för barnens skull. Men om man nu bestämmer sig för att ge sin partner en andra chans så tror jag det tar mycket längre tid än fyra månader att komma över sveket , och ältandet är en naturlig del av läkeprocessen.MxMeNow skrev 2014-09-03 20:54:08 följande:Missade du ""? "Straffa" och en förklaring i form av ältandet.Kan man inte släppa något och gå vidare ska man inte fortsätta ihop, som i det här fallet! Jag skulle aldrig stanna hos någon som varit otrogen för jag skulle älta och det skulle inte gynna någon. Vad vinner TS på att älta, gnälla och ta på sig offerkoftan men ändå välja att fortsätta ihop med sin man?Fool skrev 2014-09-03 20:46:25 följande:
Anser du att 4 månader är tillräcklkligt lång tid att komma över en otrohet ?
www.1177.se/Stockholm/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/Barn-och-unga/Att-hamna-i-kris1/
sv.wikipedia.org/wiki/Psykisk_kris -
TS , det låter på dig som om du inte är så intresserad av FR , finns det någon anledning till det ?
-
Ok , sorry drog förhastade slutsatser.Anonym skrev 2014-09-03 22:15:31 följande:Jo, Jag är intresserad av FR vi går ju men mannen vill helst inte.
Det är kanske inte så konstigt att han helst inte vill gå på FR eftersom det innebär att han inte kan slingra sig ur att svara på jobbiga frågor när han är på FR som han kan göra hemma.
Har du tagit upp den frågan på FR ? Dvs att du tycker han försöker undvika att ta sitt ansvar genom att dra på sig offerkoftan ? -
Svårt att veta sånt , mitt ex hade snackat ihop sig med sin lover om en story ifall jag skulle ringa honom... och rent statistiskt så tror jag de allra flesta ljuger om sånt iaf initiallt ibland från början till slut.någonisverige skrev 2014-09-05 16:11:35 följande:Hm..Vet inte vad jag ska säga men allt som han och hon har sagt hittills tyder på att de inte har haft sex. Jag känner att jag litar på det. Han ringde henne utan att hon visste att jag lyssnade. Men om man vill kan man sedan tänka, han kanske varnade henne innan han ringde. Nej, jag kan inte måla upp andra scenarior nu utan måste gå på vad jag känner o tror.
Men skulle det komma fram senare, hade jag inte fixat det. Det hade varit droppen, inte baraom de har haft sex utan att han har ljugit om det. Men som sagt jag tror faktiskt honom.
Sen rent psykologiskt så tror jag personer som inte varit helt ärliga är klar mer känsliga för "utfrågningar" än de som lagt alla korten på bordet eftersom det finns en risk att de försäger sig eller att det ploppar fram någon pusselbit som inte riktigt stämmer med storyn.
Har hans story varit konsistent eller har den förändrats med tiden ?
Sorry TS vill inte sätta en massa tvivel i skallen på dig , vill bara påpeka att det finns en möjlighet att det kan vara så , inte att det ÄR så. -
Ok , då finns det kanske större chanser att han varit ärlignågonisverige skrev 2014-09-05 16:54:24 följande:Hela tiden samma story o jag har verkligen hjärntvättat honom på alla möjliga sätt 1000 ggr!
I mitt ex fall var hon oxå konsistent , drog samma story hela tiden , problemet var att storyn i sig inte var speciellt övertygande och kändes väldigt censurerad. Dock klantade hon sig genom att visa upp något inlägg hon hade gjort i ett annat forum liknande FL då hon ville använda det som något slags bevis för att jag var allmänt paranoid och dum i huvudet. Det hon inte riktigt hade räknat med var att det självklart skulle trigga min nyfikenhet på vad mer hon hade skrivit , och när man grävde lite djupare så framgick det en helt annan bild än den hon hade målat upp , inte direkt så att hon hade skrivit sanningen på inläggen men tillräckligt mycket för att fatta att hennes story inte gick ihop.
När jag efter lite detektivarbete konfronterade henne med det så blånekade hon in i det sista , det var inte förrän jag bad henne skriva på skilssmässopapprena som hon till slut erkände att storyn inte alls stämde med den gamla vanliga ursäkten "jag ville inte såra dig" och drog en ny story som även den kändes falsk men som hon såklart vidhöll var sanningen "på riktigt".
Insåg då att det var ganska lönlöst att ens försöka få fram sanningen öht utan att det antagligen skulle bli så att man fick avslöja den ena efter den andra lögnen som lager på en lök , vem fan orkar hålla på med det.
Har den andra kvinnan oxå en partner ?
Och om hon har det är han medveten om vad som hänt ? -
Troligen har hon inte sagt något. Men varför valde du att inte avslöja henne ?någonisverige skrev 2014-09-05 17:45:29 följande:
[quote
Har den andra kvinnan oxå en partner ?
Och om hon har det är han medveten om vad som hänt ?[/quote]
Ja hon har familj o tror inte hennes vet något. Jag vet inte om hon har sagt nått själv.
Gud, så jobbigt det måste ha varit för dig då o jag hade gjort samma sak alltså grävt vidare.nu förstår jag, Fool, varför du har så kloka saker att skriva. Du har själv varit med om det. Tack för att du dela delade dig
Ja , det var otroligt jobbigt men det är det nog för de flesta. Är nog någon som måste upplevas för att förstå fullt ut. Synd att så många inte fattar exakt hur destruktivt det är för alla , ink den som varit otrogen. Då kanske fler skulle tänka sig för.... eller kanske inte.... människor är som sagt experter på att ljuga för sig själva.
Lite ironiskt att samma försvarsmekanismer som är till för att skydda oss kan hjälpa oss göra så korkade saker. -
Problemet ligger nog i just "gjort allt jag BETT om" , om din granne rånar dig (som Phalaenopsis så väl beskriver i sitt exempel) så ska du lixom inte behöva knalla över till grannen och BE vederbörande bevisa för dig att han / hon går att lita på , det borde komma från honom / henne själv om han/hon öht är intresserad av att fortsätta umgås med dig.Tecum skrev 2014-09-06 22:18:25 följande:Tja, enligt TS har det gått 4 månader och de har knappt talat om något annat. Så nog har det upprepats. Samtidigt har han på olika sätt visat att han älskar henne och vill fortsätta äktenskapet. TS säger "han har gjort allt jag bett om", det kallar iaf jag handlingar...
Men okej, kvinnor och män är olika och om du och andra säger så är det väl upprepningar som gäller...
Om du kör över någon med bilen så ska inte personen behöva kräla fram till dig med brutna ben medans du sitter lugnt i förarsätet och BE dig hjälpa honom / henne , det borde komma från dig själv , iaf om du sen vill påstå att du bryr dig om personen.
Det är just det som är det svåra med förtroende det är skitlätt att rasera men tar evigheter att bygga upp igen och det är extremt viktigt att man verkligen visar good will , att man själv VILL göra allt för att gottgöra den drabbade och inte något man man gör bara för att den andre ber om det. Varenda gest och detalj räknas.
Och det är väl där TS man brister anser jag , å sena sidan SÄGER han att han älskar henne och ångrar sig så , men VISAR raka motsatsen när han istället gör sig själv till offer så fort det blir för jobbigt. Inte undra på att TS blir förvirrad och osäker , han skickar ut dubbla budskap. -
Tror iof inte man behöver tankeläsning för att fatta att man kanske ska hjälpa någon som ligger och vrider sig i plågor med två avbrutna benpipor utan att gnälla över att man själv fick ett litet skrapsår på lillfingret ? Känns för min som att det är basic förmåga till empati.Tecum skrev 2014-09-07 11:33:48 följande:Tycker att du ägnar dig åt ordmärkeri. Män är inte tankeläsare, det är inte självklart att han förstår vad TS vill och behöver om hon inte talar om det. Hur många förhållanden har inte kraschat på grund av dålig kommunikation?
Det är TS som upplever att han gör sig till offer, vi vet inte om han tänker så själv. Men jag kan förstå att om man gång på gång gör det rätta, det hon vill, men ändå inte når fram utan bara krävs på mer och mer av samma, så kan man bli trött och less. Typ "det kvittar ju vad jag gör, det duger ändå inte".
Så hade jag nog känt.
Men jag förstår TS än mer nu då hon inte har någon annan att tala med. Kanske kan hon gå på FR själv om maken inte orkar?
Håller med om att kommunikation är viktigt , men i just detta fall så är det nog inte dåligt kommunikation som ligger till grund för deras nuvarande problem , utan att han var otrogen mot TS. Hade han inte gjort det så hade han heller inte behövt svara på jobbiga frågor nu.
Jo visst kan man förstå att han tycker det är jättejobbigt att behöva få höra att han klantat sig , eller få jobbiga frågor , eller öht behöva se vad han äventyr ställt till med. Men å andra sidan kan man tycka att det är ett pris man får betala för att man sårat sin partner på det sättet han gjorde ? Vad trodde han lixom ? Att deras förhållande skulle bli jättebra efter hans otrohet ? Att TS skulle bli glad ?
Jag personligen tycker det är förjäkla fegt och barnsligt att hålla på som han gör , känns som att först klappa till någon och sen beklaga sig över hur ont det gör i knogarna... vem tröstar mig *snyft*
Som jag förstått det så går de redan på FR , och där har de även diskuterat problemet med hans martyrskap. -
Han verkar vara en riktig drama queen , ge han en snickersnågonisverige skrev 2014-09-19 15:24:31 följande:Vi går på FR o varje gång vi e där pratar vi om hans ångest över det han har gjort osv.. På ett sätt känns det bra men samtidigt tycker jag emellanåt "jaha nu handlat det om honom igen"...
Tycker du ska säga ifrån nästa gån han tar över shown på FR , säg precis vad du tycker.... typ... måste ALLT handla om dig och vad du känner ? Det är ju lixom det som är syftet med FR , att man ska kunna diskutera problem och få hjälp att reda ut dem , och hans drama queen fasoner är ju helt klart ett problem.