Inlägg från: Phalaenopsis |Visa alla inlägg
  • Phalaenopsis

    överdriver jag efter otrohet?

    Anonym (Mäh) skrev 2014-09-04 20:54:44 följande:
    Nu får du väl ge dig. Hör du inte själv hur det låter? Menar du att hela ansvaret för relationen nu vilar på ts? Den otrogna (jodå) sambon har liksom monopol på att må dåligt? Ts har skyldighet att minska hans skam och skuld men inga rättigheter att uttrycka sin egen smärta, ilska och besvikelse?

    Det är helt befängt. Sambon får nu uppleva konsekvenser av sina tidigare val. Ts upplever också konsekvenser av sambons tidigare val.

    Men sambon ska slippa plågan att se och höra vad han ställt till med? För att han bett om ursäkt?

    Ts kanske inte orkar fortsätta med sambon, så kan det alltid bli. Men hon försöker, och i

    detta ingår ältande.

    Sambon kanske inte orkar fortsätta påminnas om sin skuld, men vill han försöka ingår att bemöta sin kvinnas helt normala ältande
    Om han verkligen ångrar sig så får han helt enkelt lov att både hantera sin egen ångest och ta på sig skulden så fort hon behöver älta. I bästa fall är ältandet klart 1-2 år senare, och då är äkta närhet möjlig igen.
  • Phalaenopsis

    Orkar man inte ens upprepa det några gånger tvivlar jag högeligen på att det kommer att dyka upp några handlingar.

  • Phalaenopsis

    Har hon behov av att älta så får han väl älta. Har hon behov av något annat är det väl det han får göra. Så enkelt är det.

    "Handlingar" skulle väl vara att inte vara otrogen igen. Oavsett om han inte har varit otrogen de senaste månaderna kan han ju vara det när som helst igen. Det är det som är det svåra med tillit. Det är ganska svårt att visa att man aldrig skulle komma på tanken att göra något man redan har gjort.

  • Phalaenopsis

    Någon som en gång kunnat tänka sig att utföra en handling har mycket större risk/chans att göra det igen. Även de som blivit "brända" (dvs påkomna) är det ofta igen när omständigheterna är de rätta.

    De flesta av oss litar på att om vi går över till grannen på en kopp te som kommer hen inte att råna oss. Har grannen redan rånat oss lär vi inte vara så sugna på att gå över på en kopp te framledes. Nu är det upp till grannen att försöka få oss trygga med att vi inte ska bli rånade nästa gång också. Tillit tar en livstid att bygga upp och en sekund att förstöra - som de flesta bedragna vet.

    Det enda ansvar TS egentligen har är att ärligt vilja bygga ett helt nytt förhållande tillsammans med sin gamla man. Hon har inget att bevisa i detta problem.
    Om det verkligen inte fungerar ens efter en längre tid har hon möjligen ett ansvar att avsluta förhållandet så att de inte bara går och gnager på varandra år efter år.

  • Phalaenopsis
    Tecum skrev 2014-09-07 11:20:16 följande:
    Nu är vi nästan överens om TS´ ansvar, det är ett viktigt och tungt ansvar. Och där har hon mycket att bevisa, vilket jag tycker att hon gör, försöker iaf. Men jag har fått intrycket att hennes man också försöker, även om han inte riktigt förstår TS behov. Jag tycker att bägge ska ha cred för det, istället för att bara misstänkliggöra honom och hans avsikter.

    Men jag tror tvärtom som du, att den som försökt och misslyckats är mindre benägen att försöka igen. Det är som att sätta upp elstängsel för djuren, när de fått några smällar aktar de sig och man behöver inte ens ha strömmen på.
    Undantaget är vildsvin, men jag tror inte att hennes man är ett svin...
    Nej. Det är inget tungt ansvar. Det innebär att hon är villig att lyssna när maken gör fullständig bot och bättring. Dessutom att är hon villig att inte bara gå sin väg utan faktiskt älta tillsammans med honom. Det omintetgörs helt om han börjar gnälla på henne när hon ältar.
  • Phalaenopsis

    Problemet är att när det inte finns några stängsel som gör ont - så ska man ändå hålla sig ifrån grönsakslandet.

  • Phalaenopsis
    någonisverige skrev 2014-09-18 12:28:56 följande:

    Nu är det lite jobbigt med mina känslor igen... Borde inte samlivet fungera iallafall? Han säger att han vill men att han känner prestationskrav därför går det inte. Att han är så deppig över det han har gjort därför undviker han att ha sex. .jag känner mig avvisad o blir ledsen.

    Han vill att vi först ska bli ännu mer trygga i vardagen.


    Han sätter sig själv i främsta rummet och bryr sig inte om ifall det drabbar dig - igen. Hade han velat kunde han tillfredsställt dig på många sätt. Mer FR!
Svar på tråden överdriver jag efter otrohet?