Bf Maj 2015

Till er med barn i säte... Min dotter satt i princip upp med huvudet mellan revbenen typ. Det föreslogs ett vändningsförsök i vecka37- 38 (minns inte riktigt), vilket jag motvilligt gick med på. Hade läst på ordentligt och att föda i säte var det inte tal om, snarare om jag skulle beställa snitt på en gång. Hade ju läst om att vändning kan stressa bäbisen, men gick som sagt med på det.

Den käcka sköterskan som assisterade vid försöket sa "bara en gång på 19 år har jag varit med om ety vändningsförsök som slutat i snitt". Jag blev nr 2 då, typiskt.

Skälva vändningsförsöket var väl inte skönt, men inte så farligt heller. Dock fick jag lite blodtrycksfall av bticanylen och blev lite svimfärdig. Och pulsen på dottern gick ner så man avbröt försöket. Efter lite konfererande mellan läkarna beslutade man att plocka ut henne där och då. Så hem med maken att hämta väska och parkera om bilen och sedan upp på operationsbordet. Jag blev lite chockad för jag var inte beredd på att bli förälder på det viset, hade inte förberett någonting och hade inte ens jobbat klart. Men trots skakig start på föräldraskapet så fick jag en otroligt positiv upplevelse av att snittas. Jag skulle inte göra ett vändningsförsök igen, utan gå på snitt på en gång. Men det är jag det. Nu väntar jag nr 2 den 3:e maj men denna gång ligget bebisen rätt. Är lite feg och hade gärna snittats igen men jag har nu ändå bestämt mig för att köra normalt.

Vill egentligen bara säga att det inte behöver vara fel att snittas om man är orolig att behöva föda i säte. Lycka till