Pågående utredning

Jag förstår att du känner dig orolig och vill diskutera det hela med din partner. Han har det förmodligen också väldigt jobbigt just nu. Vissa hanterar jobbiga saker genom att prata om det medan andra inte vill prata om det alls. Min sambo vill aldrig prata om jobbiga saker för då menar han att han lägger mer vikt vid det, medan jag tror att man bör prata om sådant som är jobbigt. Men med tanke på att ni inte fått något slutgiltigt svar än så kanske det är bäst att låta din partner hantera det hela på sitt eget sätt, men förr eller senare kommer ni ju ändå att behöva prata om det. Tycker att det låter fel att du funderar på att lämna honom innan du ens vet hur han tänker. Om han vill vara med dig och ha barn med dig så är han kanske beredd att försöka få barn på annat sätt. Men han kanske behöver lite tid att känna efter. Om det är så att han inte kan få några biologiska barn så är det förmodligen en stor sorg för honom (och för dig med), som ni båda behöver bearbeta innan ni går till nästa steg. Men jag tycker absolut inte att du ska gå igenom det här ensam, utan någon att prata med..en kurator på kvinnokliniken skulle kanske kunna vara ett alternativ?