• kristinamirza

    Vi klarar det inte längre!

    Hej, jag heter Kristina och är mamma till 3 barn. Två ungdomar, en flicka på 16 år, en pojke på 14 år och en till liten pojke på 7 år.
    Min dotter är min stolthet, bra betyg, omtänksam och har en utmärkt framtid framför sig. 
    Min yngsta son är en liten ängel och gör aldrig en fluga förnär.
    Men när de kommer till min son på 14år, han har vi tyvärr inte lyckats uppfostra med tanke på hur hans uppförande med åren sänkts till sin lägsta punkt.
    Han har adhd och är ideal bilden på ett problembarn. han bryr sig knappast om skolan, han slår och kränker sina syskon och dessutom visar ingen respekt för varken mig som mamma eller pappan.
    Vi ger honom allt han begär men tydligen är det inte tillräckligt.
    Han äter mer på 3h än vad vi dem resterande i familjen äter på en hel dag.
    Vi har i flera år pratat med socialtjänsten och han går nu på tabletter och åker på B.U.P samtal på sjukhuset någon gång i månaden.
    Men det hjälper ej, vi ser ingen framgång i hans utveckling.
    Jag, min man och våra två andra barn klarar det inte längre. Vi vet inte vad vi ska göra.
    Man kan inte prata med honom, inte visa honom vad som är rätt och vad som är fel. Han är i sin egna värld där han är dominant. Och vi i familjen har fått nog.
    Vi har väldiga problem med ekonomin p.g.a honom med.

    Något tips på vad man kan göra, vi kan inte uppfostra honom på rätt väg längre, det är omöjligt.
  • Svar på tråden Vi klarar det inte längre!
  • Konservativ

    Säg det du har skrivit här till socialtjänsten. Gör det imorgon, det finns ingen tid att förlora och det kommer säkert inte att bli bättre.

  • Mathilda Helene

    Det du pratar om har inget med eran uppfostran att göra. Ni har ett barn med ADHD. Jag vet att det låter drastiskt nu. Men det finns ingen uppfostran i världen som kan få eran situation att bli bättre.
    Ni behöver all hjälp ni kan få. Ni behöver för det fösta lära er hur ett barn med ADHD fungerar,  de lever  ofta i en värld med en10 filig motorväg i hjärnan. Det är ett tillstånd som är otroligt frustrerande för barnet.

    Barnet måste också få sin medicin  och dos utvärderad, Det finns fler mediciner som fungerar lite olika på olika tillstånd. Ni behöver dessutom avlastning lite då och då, har ni inga kompisar eller släktingar som kan ta över varannan helg kanske?

    Ta hjälp av socialen., jag vet att de flesta är livrädda att ta kontakt med dem men det är även sånt här de är till för, som tex att ge avlastning! och ibland kan man få större ekonomisk ersättning för ett barn med ADHD, tex för större slitage för kläder osv..
    Barnet har rätt till aggressionshantering det kanske finns andra saker som finns där ni bor.  

    Har sedan två år haft en pojke med ADHD i min familj. Jag själv har den mest änglalika dottern i 20 års åldern. Har varit ensamstående mamma sedan hon var 9 år, då min man dog hastigt . Träffade för tre år sedan en man som hade en son med svår ADHD. Man kan säga att det blev ett hårt uppvaknande från mitt lugna liv.
    Men jag kan säga att efter 3 år går det åt rätt håll, med mycke hjälp från socialen, vänner, läkare, mediciner, kurser, osv. Det kanske låter mycke men det är värt var enda sekund av arbete.
     
    Pojken är nu 14 och en otroligt personlighet men så klart  fortfarande med en 10 filig väg i huvudet, men som han nu börjar klara av. 

    Så mitt råd är,  uppsök hjälp på flera nivåer. Era andra barn behöver ju er också!!!!!!!

Svar på tråden Vi klarar det inte längre!