• Äldre 15 Sep 14:35
    2054 visningar
    12 svar
    +1
    12
    2054

    Extremt tidig vattenavgång

    Jag startar denna tråd för att jag vill berätta om vad jag har gått igenom och samtidigt kanske kunna ge hopp till någon annan som är i min situation. Jag vill bara ge hopp!!

    I vecka 16+5 gick mitt vatten. Jag hade haft blödningar från vecka 4 så jag var redan på kontroller varje vecka. Mitt första barn föddes i vecka 25 pga blödningar som startade värkarbetet. Förmodligen även då pga gbs!

    När jag kom till sjukhuset och de konstaterade att det var vattenavgång gav de oss inga hopp. Läkarna sa bokstavligen att de ALDRIG hade varit med om så tidig vattenavgång där det hade gått bra. De rekommenderade abort! De sa tom att jag skulle ta beslutet snabbt då vecka 18 är en gräns för när man får ta beslutet om abort själv). Jag hade gbs i urinet så de gav mig antibiotika.  Då fostret var helt friskt och växte som det skulle beslutade sig min man och jag för att vi skulle låta naturen välja. Jag hade en bra känsla i kroppen som jag ville tro på. Vi valde alltså att försöka få ett levande barn.

    I 14 veckor låg jag hemma i sängen med vattenavgång. Jag läckte hela tiden men det producerades alltid nytt vatten så Liten fortsatte att växa och mådde bra. Läkarna var hela tiden tydliga med att detta kan gå illa och att chansen att det skulle gå bra var minimal. Varje vecka gick vi och gjorde ultraljud. Resten av tiden låg jag hemma i sängen. Jag gick enbart upp för att göra lunch eller gå på toa.

    När jag var i vecka 30+2 satt värkarna i gång och ut kom ett levande barn och tack vare dagens neonatalvård så ligger han här nu på golvet på mage och övar. Han är idag 6 månader och har inte behövt någon syrgas sedan vecka 40.

    Jag hoppas att jag kan hjälpa någon! Om ni har några frågor så svarar jag gärna på dem.
    Kram

  • Svar på tråden Extremt tidig vattenavgång
  • Äldre 15 Sep 20:23
    #1

    Men i början skriver du att ditt barn föddes i vecka 25 och senare i texten skriver du att värkarna började i vecka 3+2?! Hur var det nu egentligen?

  • Äldre 15 Sep 20:42
    #2
    sofiaC skrev 2014-09-15 20:23:37 följande:

    Men i början skriver du att ditt barn föddes i vecka 25 och senare i texten skriver du att värkarna började i vecka 3+2?! Hur var det nu egentligen?


    Ts skriver att hennes första barn föddes i v. 25. Det hon beskriver är väl en graviditet med syskon till första barnet
  • Äldre 15 Sep 21:14
    #3

    Precis, min första son föddes i vecka 25+6. Lillebror i vecka 30+2. Jag var osäker på om jag skulle skriva och berätta min historia då jag vet att många här lätt blir upprörda och misstolkar. Jag orkar inte med sådant. Jag har gått igenom tillräckligt. Jag vill enbart ge hopp. Om det budskapet inte går fram så tar jag bort inlägget.

  • Äldre 15 Sep 21:19
    #4

    Kan också skänka lite hopp då!
    Mitt vatten gick i vecka 20 och läkarna sa samma sak på "mitt" sjukhus. Barnet hade inte en chans att överleva och jag fick åka hem och invänta en sk sent missfall. 
    I vecka 23 las jag in på sjukhus då barnet ännu var kvar i magen och gick nu att rädda. 
    I 11 veckor låg jag så. I vecka 31 gav moderkakan upp och lossnade och det blev urakut snitt. 

    Efteråt fick jag veta att jag hade gbs hela tiden. Ingen sa någonting om det under dessa 11 veckor. 
    sonen är nu 18 månader och jag  väntar lillebror. Nu är jag i vecka 27 och har blivit stoppad för värkarbete X antal gånger redan. Men hoppet lever än med tanke på det som jag bär i bagaget. 

  • Äldre 15 Sep 21:20
    #5
    Blifyra skrev 2014-09-15 21:14:57 följande:

    Precis, min första son föddes i vecka 25+6. Lillebror i vecka 30+2. Jag var osäker på om jag skulle skriva och berätta min historia då jag vet att många här lätt blir upprörda och misstolkar. Jag orkar inte med sådant. Jag har gått igenom tillräckligt. Jag vill enbart ge hopp. Om det budskapet inte går fram så tar jag bort inlägget.


    Vilken tur att allt slutade bra!

    Fantastiskt kämpat!
  • Äldre 15 Sep 21:52
    #6

    Helenmedh- så underbart att det även gick bra för er. Nu håller jag tummarna för att det går bra även denna gång. Min son som är född i vecka 25 mår alldeles utmärkt. Han är fyra år idag och än märks det inte att han hade en sådan tuff start. Vecka 27 är ju alldeles underbart. Extremt tidigt men väldigt stor chans att allt går utmärkt.

  • Äldre 15 Sep 21:53
    #7

    Tack Kasovi! <3

  • Äldre 15 Sep 22:29
    #8
    Anni Me skrev 2014-09-15 20:42:20 följande:
    Ts skriver att hennes första barn föddes i v. 25. Det hon beskriver är väl en graviditet med syskon till första barnet
    Sorry! Missförstod....
  • Äldre 16 Sep 21:27
    #9

    Gillar såna här historier!
    Har också GBS och med mitt första barn hade jag mycket besvär och fick stoppa tidigt värkarbete osv. Altt gick bra till sist. Väntar nu barn nummer två (är i vecka 17 nu) och har ätit en antibiotikakur och haft två störtblödningar. Hoppas på en lugnare fortsättning nu, och era historier känns trygga.

  • Äldre 17 Sep 09:40
    #10

    Har själv gbs och är gravid i vecka 31..menar ni alltså att kvinnor med gbs löper större risk att föda tidigare än BF?

  • Äldre 17 Sep 10:04
    #11

    Shesha- var tredje kvinna bär på gbs så nej du behöver inte alls vara orolig att du ska föda förtidigt. Det är väl mest om du har besvär av din gbs som du ska söka vård för att eventuellt få antibiotika. Jag åt inte antibiotika under hela graviditeten trots vattenavgång, så risken är väldigt liten att gbs-en ska påverka ditt barn i magen. 

  • Mon 13 Jul 2020 17:48
    #12

    Om TS eller någon annan som behöver det liksom jag själv... numera finns en grupp startad på Facebook ?pprom Sweden? gå med i den!

    Lyckliga slut liksom olyckliga slut kan vara till hjälp för någon, man vet aldrig.

Svar på tråden Extremt tidig vattenavgång