Ingen kan följa med mig- ensam på sjukhuset

Det är svårt att råda en annan hur de ska göra i en sån här situation.

Jag har gjort abort två gånger, sista med tabletter. Tabletterna man tog första dagen var för att avstanna graviditeten. De man får (som man stoppar upp i muttan) dagen D driver ut embryot.

Jag fick vara på sjukhuset då jag hade småbarn hemma och personalen ansåg att det inte var bra. Med facit i hand ångrade jag det. Fick "ligga" i ett flerbäddsrum och personalen såg man knappt skymten av. En annan som också genomgick en abort hade sin pojkvän där, på rummet. Tyckte det kändes obehagligt och jag irriterade mig på hur de höll på att ligga i sängen och nojsa (tänkte faktiskt att de inte hade lärt sig något...). 
Att behöva vara på ett rum och invänta att allt skulle ut var frustrerande! Önskade då att jag hade gjort en skrapning i stället. De kom hem snabbare än jag.

Kan meddela att själva proceduren i sig var lätt, för mig. Inget blod som forsade och inga smärtor att prata om. Jag är annars en person med väldigt rikliga menstruationer och haft mycket problem med blödningar under graviditet (och DÅ snackar vi blöda...). Har du dock inte fött barn eller gjort abort tidigare kan du nog känna av smärtor mer. Men de värsta smärtorna går över när det som ska ut kommit ut.

Tycker du kan ringa och rådfråga på sjukhuset om hur du ska göra. Be att få prata med en kurator, de kan allt som rör det praktiska med sjukhusresor etc.

Lycka till!