• Ani101

    Ensam son...

    Är så himla ledsen. Min son som snart är 12 år har inga kompisar, ingen som ringer, ingen att vara med på helgerna.. Han har ingen diagnos, försöker att vara schysst och fungerar bra med kompisars barn i samma ålder men i området där vi bor har han inte lyckats få några vänner. På lov är han med jämnåriga kusiner och är omtyckt av dem. I skolan där han precis har börjat i ny skola men där många är från samma skola verkar det bli likadant igen. Han verkar få hänga lite med de från gamla skolan under skoltiden men det är ingen av dem som frågar om han vill vara med efter skolan. Han har försökt själv att fråga och ringa etc. men det lyckas inte. Ibland säger de ja men det blir bara en gång och ingen ringer tillbaka. Dessvärre bor inte kusiner eller våra kompisar med jämnåriga barn i området. Jag vet inte hur jag ska hjälpa honom. Han har helt tappat kompissjälvförtroendet. Han är med i två fritidsaktiviteter men det verkar inte som att han försöker att få vänner där. Han går mer dit för att vi pushar på. Finns det något på nätet eller något forum där barn kan få kontakt? Är det någon som har samma situation? Finns det något annat man kan göra? Vi bor i norra Storstockholm. / Ledsen och orolig mamma

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-09-16 15:46
    Ja, vi är rätt villrådiga just nu. Känner inte alls föräldrarna i klassen och det känns som att det bara skulle gå fel. Till saken hör också att han varit sjuk två gånger - och inte varit så mycket i skolan. Ska prata med läraren men det verkar som att skolsituationen är ok i alla fall. Ska se om det finns något ha vill göra vad det gäller fritidsaktiviteter, han är ingen idrottskille överhuvudtaget. Borde finnas massa ensamma barn. Undrar om det finns något på nätet för kontakt? Har googlat och bara hittat vuxensajter,
    Varmt tack för fina svar.

  • Svar på tråden Ensam son...
  • Jenalsam

    Hej. Min son är tolv och upplever precis samma sak. Han vill så gärna ha kompisar, men ingen frågar efter honom. Vi känner oss maktlösa, men är ju inte mycket man kan göra som förälder. Vi peppar och berättar för honom att han är värdefull, men det slår ju inte så högt som kompisar. Tufft!

  • Flickan och kråkan

    Jobbigt! 

    Du skriver att han går på fritidsaktiviteter som ni pushar. Har han något EGET intresse? Det är så lätt att man hamnar där "alla" andra går och där "kompisarna" går. Min äldsta är bra mycket yngre (7 år snart) men han tränar konståkning och redskapsgymnastik. Väldigt ensam kille där, men fantastisk fin gemenskap. Vi pendlar flera mil så inga han kan umgås med direkt på fritiden men de finns där ändå. Jobbar på högstadiet så är inte helt obekant med det du beskriver och vet hur tufft det är. Jag hade en pojke i år 8 som gled i från sin bästa kompis.....kompisen hittade nya vänner och han blev kvar....ensam. Världens goaste kille. Jätteomtyckt av alla i klassen, men.....blev liksom utanför ändå. Han hade dock ett starkt musikintresse som föräldrarna puffade på honom och så skaffade han sig en annan kompiskrets på en annan ort som hade samma gemensamma intresse och ingen "bakgrund" heller. Vi lärare puffade honom mot ett par tjejer istället som var lika honom. De umgicks inte mycket på fritiden just men hängde ihop i skolan - raster, matsalen etc. Har ni pratat med skolan?

  • ladysoul77

    Usch vad tråkigt att höra.. Jag får ont i hjärtat då jag läser detta. 

    Som sagt, vad säger skolan? Finns det konflikter som du som förälder kan ha missat?

    Kan du inte ringa och prata med nån av föräldrarna till de andra i klassen och berätta läget lite.. Jag tänker att det borde kännas viktigt för dem med att prata med sina barn om att man faktiskt kan tänka på att bjuda in till lek med de som verkar ensamma också. Ingen ska behöva känna sig utanför! 

    Hoppas det löser sig för din son!

  • Ani101
    Jenalsam skrev 2014-09-16 10:14:52 följande:

    Hej. Min son är tolv och upplever precis samma sak. Han vill så gärna ha kompisar, men ingen frågar efter honom. Vi känner oss maktlösa, men är ju inte mycket man kan göra som förälder. Vi peppar och berättar för honom att han är värdefull, men det slår ju inte så högt som kompisar. Tufft!


    Ja, jag vet precis hur det är. Bor ni i Stockholmsområdet?
  • Ani101
    Jenalsam skrev 2014-09-16 10:14:52 följande:

    Hej. Min son är tolv och upplever precis samma sak. Han vill så gärna ha kompisar, men ingen frågar efter honom. Vi känner oss maktlösa, men är ju inte mycket man kan göra som förälder. Vi peppar och berättar för honom att han är värdefull, men det slår ju inte så högt som kompisar. Tufft!


    Ja, det är så ledsamt. Känns inte som att man kan ersätta kompisar även om man försöker..... Tänker att det är så många ensamma barn därute. Vi kommer att byta skola om det inte blir bättre. Hur tänker ni kring det?
  • Östra Stockholm

    Hejsan

    Känner igen mig så mycket i ditt inlägg det är så hemskt och jag mår också jättedåligt över detta. Hittar på massor med sonen för att försöka kompensera men hur lätt är det? Förstår precis hur du känner dig min son är 10 år vi kanske kunde ses någongång för en fika?! Vi bor i stockholm också! Min son är helt normal tycker jag och har ingen diagnos så jag vet inte vad som är fel egentligen?
    Lycka till och ta hand om er!

  • Maddi

    Är det något som han inte vågar säga? Om de är någon som retar honom? Har du pratat med läraren om dom kan ha någon uppfattning om läget i skolan?

    Om det nu bara är att han inte kommit in i klassen riktigt kanske ni kan bjuda hem alla killar i klassen på någon form av disco, lekar, film kväll, pizza kväll eller vad som helst?

  • Östra Stockholm

    Tråkigt att läsa om din son jag har en son som fyller 11 i år. Upplever att han har få vänner på fritiden han ligger mest på själv om det ska bli nåt normal snäll har ingen diagnos. Vi bor också i stockholm vi kanske kunde ses och ta en fika i stan någongång? Ibland undrar jag varför det blir såhär när barnen inte är konstiga eller har en diagnos handlar det då bara om otur? Men det är jobbigt och som mamma skär det i hjärtat på en när saker drabbar ens barn och kompisar kan aldrig ersättas av en mammas kärlek även om det säkert är viktigast i framtiden. Lycka till och hör av dig om du vill ses?

    Mvh

    Östra stockholm

  • Ani101
    Östra Stockholm skrev 2015-01-02 19:22:21 följande:

    Tråkigt att läsa om din son jag har en son som fyller 11 i år. Upplever att han har få vänner på fritiden han ligger mest på själv om det ska bli nåt normal snäll har ingen diagnos. Vi bor också i stockholm vi kanske kunde ses och ta en fika i stan någongång? Ibland undrar jag varför det blir såhär när barnen inte är konstiga eller har en diagnos handlar det då bara om otur? Men det är jobbigt och som mamma skär det i hjärtat på en när saker drabbar ens barn och kompisar kan aldrig ersättas av en mammas kärlek även om det säkert är viktigast i framtiden. Lycka till och hör av dig om du vill ses?

    Mvh

    Östra stockholm


    Hejsan
    Har inte varit inne på ett tag, jag skickar ett meddelande till dig:)
Svar på tråden Ensam son...