Tycker ni att en familj med barn ska ha gemensam ekonomi?

Jag tycker att alla skall göra som det passar dem

Min åsikt är att var och en gör som de vill. För oss är det enklast med alla pengar i en pott och så betalas allt inkl mat, bensin och sparande och sånt

Sen har vi en summa pengar att göra vad vi vill för. En period hade vi enskild ekonomi för att min man är en slösa
Det är även jag emellanåt, men aldrig så att vi inte har till nödvändigheter, men min man har också ett ex som vill ha mer pengar till allt möjligt. Det blev nog en dag när han inte sa ifrån så vi fick skjuta upp ett viktigt inköp pga det och då krävde jag enskild ekonomi under en månad iaf så han fick klart för sig att det faktiskt är MINA pengar också så han kan inte bara bestämma att han ska ge henne pengar närhelst hon vill.

Innan någon nu skriker i högan sky att jag minsann inte ska missunna makens barn det barnet behöver så kan jag bara tala om maken (och därmed indirekt jag) redan nu står för alla barnets nödvändiga kostnader utom maten barnet äter hos exet samt dagisavg men exet får hela barnbidraget plus underhåll.
'Nödvändiga' kostnader: Kläder, leksaker, fritidssysselsättning, försäkring, veckopeng, presenter till kompisar som fyller, cykel osv.

Om en är ett slöarsle som vill gama på sin partner blir det så klart drygt. Då får man gå isär eller kräva bättring.

Olika förslag:

Alla pengar i samma pott enl ovan.

Man betalar utefter % vad var och en tjänar till de gemensamma kostnaderna, vad var och en sen har kvar är vars och ens egna pengar. Kan slå väldigt fel om den som tjänar minst har många räkningar, men samtidigt så har man skaffat sig dem själv.

50/50, fungerar kanon om båda har ungefär samma inkomst. Annars får man helt enkelt leva på en standard som den som tjänar minst klarar av. Det kanske innebär en två i en förort istället för fina villan mitt i stan men här får man göra ett val, antingen inser man att ens partner tjänar mindre än en själv och då får man 'försörja' denne eller så får man gå ner i standard eller byta partner.

Det kan ju faktiskt vara så att ens partner jobbar heltid och trivs kanonbra med sitt lågbetalda jobb. Jag menar alla vill inte jobba med ett höglöneyrke.

En god idé är också att stå i bostadskö, iaf där det är gratis. Det enda man behöver göra då är att uppdatera någon gång om året.
Självklart strävar man efter att leva ihop resten av livet, men saker och ting kan hända, även ekonomiskt så man inte kan bo kvar där man bor. Då är det superbra att ha något att falla tillbaka på.

Både jag och min man står i bostadskö fast vi båda är övertygade om att det ska vara vi för evigt