Över 2 år och pratar inte. Tips?

Hej!
Jag förstår er oro, hade likadant själv med mina barn och många andra barn i släkten. Jag var oxå rädd att det var onormalt men hos oss var det "normalt" att börja prata sent speciellt för killarna. De började strax innan 4 år men då kom allt på en gång. De har dock som ditt barn tydligen också är varit väldigt motorisk utvecklade... Så länge barnet förstår och kan göra sig förstådd på sitt sätt skulle jag inte vara orolig än. Men som sagt jag förstår din känsla hade samma en gång i tiden. Det är dock bara att vänta ut och låt barnet utvecklas i sin takt. Talet kommer och sen är de inte tysta mkt :)

Kolla en gång till med BVC. Det kan inte skada. Sen kan ni ju höra med förskolan och kommunen om vilka resurser de har tillgängliga, eller kan sätta in och isf hur lång tid det tar att få på plats. Låt det inte stanna som en fråga enbart för er föräldrar att lösa, m.a.o.

Sen kan ni ju höra med era egna föräldrar hur tidiga/sena ni själva var och ha lite is i magen. Det är ju fullt möjligt att språket exploderar nu när han börjat förskolan. Och det är inte ovanligt med barn som inte säger ett ord innan 2-årsdagen. Sen är det ju lite startsträcka, även om de förstår mycket som sägs.

Fortsätt läs, sjung och prata, men gör det klurigt. Ställ inte ja/nej-frågor utan exkluderande, som "vill du ha röda, eller gröna mössan idag", "fick ni gröt, eller fil till frukost på förskolefrukosten", "vad äter kaninen", "har man skor, eller jacka på fötterna?" osv. Gör knasiga grejer. Lägg en leksak, eller ett plagg på huvudet och fråga om han ser vad du har där. Fråga innan ni öppnar en bok vad han tror den handlar om. Fråga (och berätta!) hur saker känns.

Min son sade 3 ord på 2-årsdagen och 4 ord på sin 3-årsdag. Ingen anledning till oro. När han var 3½ pratade han fullt normalt.
Hans kusin sade inte ett ord på sin 2-årsdag. Eftersom hon inte ens sade mamma eller pappa, så ansåg BVC att det skulle utredas. När de inte kan prata alls och inte heller verkar förstå särskilt mycket i den åldern, så anses det vara en onormal språkutveckling.

Tiden du har om en månad sammanfaller ju väl med det besök som görs när barnet är 2,5 år och då tittar man bland annat på språket.  

Om de bedömer att han behöver extra stöttning kan han få träffa en logoped som stöttar honom och er i språkutvecklingen. 

Tycker inte man ska oroa sig för mycket när det gäller barns utveckling. Det pågår nån jädra tävling om vems unge som kan vad först. Det är en press vi alla känner. Dock så blir man inte en bättre människa som vuxen om man kunde prata, cykla och var rumsren som 2-åring. Det finns det forskning på.

Gissar att våra barn är i stort sett jämngamla, maj 2012?

Mitt första barn, nu 7 år, började prata sent... Vid 3 gjorde han sig lite förstått för andra. Idag är han en helt normal kille med väl utvecklat tal.

Dottern är nu dryga 2 och säger kanske 10-15 ord, inte två ord meningar och jag är inte det minsta oroligt! Hon gör sig förstådd hur bra som helst.

Ts, det kommer... Och när de väl lär sig prats ber du dem att vara tysta

Tusen tack för era svar, jag försöker att varken oroa mig eller jämföra med andra barn men det är svårt att låta bli. Särskilt när 1-åringar på hans förskola pratar som bara den.

Jo, han är född i maj 2012 så då är de jämngamla Tirem =)

Här finns den handbok som (möjligen) alla BVC använder sig av. Där står om vad de tittar på vid 2,5-årsbesöket.

 www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Basprogrammet/2-3-ar/

Utifrån det du skriver så fungerar ju allt som det ska förutom att talet är senare. Det som kan hända är att de avvaktar till han blir tre och ser hur det är då. Eller så får ni en remiss till en logoped och/eller en hörselbedömning. 

Mina barns kusin fick remiss till logoped efter tre, han hade också ett sparsamt talspråk men i övrigt fungerande som alla andra.
I min sons fall, som också är sen språkligt, uppmärksammades det att han även var sen inom flera områden så han blev vidare-remitterad till en barnmedicinmottagning för andra utredningar.

På tal om oro, min oro handlade mest kring att man skulle avvakta och avvakta och därmed skjuta eventuella åtgärder på framtiden och det gynnar ju minst av allt barnen.