Kvinna - har främmande karlar erbjudit dig praktisk hjälp?

Aldrig, faktiskt. Kan inte minnas att det hänt en enda gång.

Ska jag vara ärlig så utnyttjade jag det till max när vi flyttade och jag var höggravid. Nog hade väl jag också kunnat bära tunga flyttkartonger, men det var rätt nice att slippa.

Det gjorde jag med. :) Är ingen lat person i övrigt, så ibland kan man gott bara låta dom "starkaste" ta över bärandet.

När jag på ena campingen packade ihop allt inkl. förtältet och kopplade på och åkte i väg så stod gubbarna som var långliggare på rad i andra änden av raden och stirrade hela tiden.

Jag måste vara otroligt ful och se anskrämlig ut med tanke på att jag aldrig får hjälp med någonting.
Fick inte ens hjälp när jag var höggravid och bad om det. 

Inte så konstigt att jag aldrig numera ber om hjälp i någon situation...

Oh ja. Tusen gånger.

Beror väl lite på hur man är klädd också.

Som businessklädd kvinna tveksamt rotandes under huven så får man omedelbart assistans, men har jag målarkläderna på och dräller runt på virkesfirman eller bär sten så funkar det.

Så det har inte hänt många gånger men det känns pinsamt varje gång. Även om jag står och kliar mig i skallen över en manual så ville jag kanske byta den där framlampan själv... 

Ja många gånger faktiskt. Många gånger är det unga killar som hjälper mig, oftast i situationer där jag är själv med mina små barn. De lyfter på och av barnvagn på spårvagnen / öppnar dörrar / bär storasysters cykel ( haha! ) och överlag så är de hjälpsamma. Jag får också väldigt ofta hjälp av kvinnor, utan att be om det.

Jag tycker bara det är trevligt att få hjälp, oavsett om det är en man / kvinna eller ett barn ( som tex öppnar dörren för en när man kommer med två ungar, vagn och matkassar ). Jag själv hjälper också gärna andra. Både främmande människor och mina vänner och familj såklart :)

Inte jätteofta, men det händer.

Jag fick erbjudande om hjälp med att bära min resväska i tunnelbanan i Paris en gång, som jag tackade ja till. Den var astung, så ingen chans att någon hade kunnat springa iväg med den, även om det hade varit en ohederlig person.

En annan gång var det en man som var enträgen och ville hjälpa mig med motorhuven, men jag schasade bort honom. Ville inte ha en okänd person nära min fullpackade bil. Visade sig sen att han jobbade på macken där jag stod vilket såklart gjorde det mer legitimt, men han hade inte uniform på så hur skulle jag kunna veta det.

Jag hade även en bekant en gång i tiden som tyckte det var extremt bortkastade pengar att lämna sin cykel på verkstad för att fixa punka. Så fort man knystade om det kom han sättande med verktygen. Fast det utnyttjade jag (och hela bekantskapskretsen) så det räknas kanske inte.

Däremot har jag aldrig någonsin blivit bjuden på en drink. Så ful är jag.

Minns en gång då jag tappat min cykelnyckel och två unga män erbjöd sig att leta efter den.