• räkans

    BF Juni 2015

    Hej! Jag hoppar in här också. Har BF 27/5. Har inte riktigt vågat innan, då min förra graviditet gick dåligt, barnet var väldigt missbildat, och vi fick avbryta.

    Men idag var vi iaf på KUB, och det såg bra ut. Det är en stor lättnad, och jag känner att jag iaf kan börja tro på det här! 

  • räkans
    Hilda07 skrev 2014-11-18 19:37:33 följande:
    "Skönt" att höra att fler är i samma sits. Jag har med gråtit massor. Man känner sig så jävla ensam när man mår så här trots att man ha stöttande människor runt sig. Jag börjar allvarligt undra om jag har blivit allvarligt sjuk...för inte fasen kan man må så här piss av en graviditet?! Illamående såklart men det andra..känns som jag haft influensa i 6 veckor. Hela kroppen känns helt utslagen...

    Nåväl slut på klagandet för idag. Håller tummarna att du snart mår bättre också :) heja heja!
    Jag känner mig också sjuk. Jättetrött, ont i kroppen, och precis som om något håller på att bryta ut, mest hela tiden. Jättejobbigt. Men illamåendet har iaf blivit lite bättre nu i vecka 13. Alltid nåt!
  • räkans
    Nhv skrev 2014-12-02 07:12:20 följande:

    Blir tokig på all smärta o illamående! Mådde väldigt illa i början, typ v7-v12. Sen försvann de o kom tillbaka v14. (Är nu v15) orkar inte må illa längre.. Inte nog med de så har ja tydligen väldigt tidig foglossning enligt bm. Gör ont som f*n! Ska ringa henne idag o se vad hon har o säga, för min chef har inga andra arbetsuppgifter åt mig så isfl blir ja sjukskriven enligt honom. Och hur kul är de så här tidigt i graviditeten? Känns bara pinsamt när man säger de till folk.. :( Någon dom möjligtvis är i nån liknande situation?


    Jag är sjukskriven på halvtid, av lite olika anledningar, och hoppas få fortsätta vara det framöver under graviditeten också. För mig funkar det perfekt, jag hade inte velat vara hemma helt, men jag orkar inte jobba hela dagar. Kanske någon sån lösning skulle kunna funka för dig? Men det beror ju förstås på vad man har för jobb och arbetsuppgifter.
  • räkans
    Nhv skrev 2014-12-02 18:08:35 följande:
    Jo ja har tänkt samma sak, att bara jobba halvtid. Men ja jobbar som budchaufför o de blir nog svårt o kunna jobba halvtid bara. Ska se om ja lyckas övertala chefen på något vis, vill verkligen inte gå hemma hela dagarna. Tråkigt o man blir fattig!
    Det är inte ditt jobb att övertyga chefen. Om du har läkarintyg på att du inte kan jobba mer än halvtid, så är det chefens ansvar att lösa det. Spelar ingen roll vad hen säger, det ligger inte alls på dig, utan helt på hen. Har man medicinska orsaker att inte jobba mer än halvtid så är det ju så att man inte kan göra det.

    Men håller med dig om att det verkar jobbigt att vara hemma på heltid, jag skulle verkligen inte vilja det heller. Skulle bli knäpp.
  • räkans
    Nhv skrev 2014-12-03 14:42:31 följande:
    Vad ja har hört så ska man prata med ens chef för att komma fram till vad det kan finnas för andra arbetsuppgifter som man klarar av om man inte klarar av ens egna uppgifter. Och om han/hon kan ge en något annat o göra så får man utgå efter de om hur mycket man klarar av att jobba. Som i min situation, ja kan inte jobba alls med de ja gör, men skulle antagligen lätt kunna göra något annat på heltid. Men eftersom de nu inte finns något annat o göra, så har ja inget val än att aningen jobba med de ja gör o ha ont, eller sjukskriva mig på heltid. Därför mena ja att ja kan prata med min chef o se om de finns något ja kan göra på halvtid åtminstone, än o vara sjukskriven på heltid. För om det hade funnits andra arbetsuppgifter så hade ja förmodligen inte behövt sjukskriva mig överhuvudtaget. Har ialf pratat med läkare o dom tyckte själva att de va en knepig situation. Verkar som ni inte förstår hur ja menar. Klart man måste prata med både läkare och ens chef.
    Jag förstår också nu. Missförstod i ditt första inlägg hur situationen var.
  • räkans

    Grattis!

    Jag gifte mig i vecka 22 förra graviditeten. Det blev hur bra som helst, förutom att jag inte kunde ha klänningen jag tänkt mig innan. Vi fick reda på att jag var gravid lite efter att vi hade skickat ut alla inbjudningar, så det var bara att köra på. Och det är inget jag ångrar.

  • räkans
    avenell skrev 2014-12-23 09:11:17 följande:

    Förresten... hur gör ni andra med kosttillskott mm? Innan jag blev gravid tog jag folsyra. När plusset visade sig bytte jag folsyran till Apotekets "Gravid". När jag var på inskrivning i vecka 13 sa barnmorskan att jag kunde sluta ta dem. Jag hade fått för mig att man skulle ta folsyra hela graviditeten men hon sa att det inte behövs längre.

    Jag har ändå fortsatt ta Apotekets "Gravid" men nu börjar jag fundera på om jag bör sluta ta dem.

    Hur gör ni andra?


    Min barnmorska sa också att jag inte behöver äta folsyra nu efter vecka 13. Jag har ganska mycket kvar så jag tar nån tablett då och då, men det är väl helt meningslöst egentligen. Borde väl spara dem tills amningen, för då ska man visst ta igen. Tar även magnesium, har läst att det ska hjälpa mot rastlösa ben, som jag känner av när jag ska sova, och tycker att det blivit lite bättre. Tycker att det hjälpt lite.

    Vill inte ta gravidvitaminer, eftersom jag inte vill äta järn, då mitt järnvärde är bra. Det ska ju inte vara så bra att äta för mycket järn då, plus att jag brukar bli dålig i magen av det. Så jag väntar tills någon eventuellt säger åt mig att det börjar bli nödvändigt.
  • räkans
    Fiiaaa skrev 2015-01-07 14:33:42 följande:

    Värsta beskedet på RUL. Bebisen saknar skallben och det är bara att avbryta och sätta igång aborten. I v 20!! Känner mig mest chockad nu, men jag fixar det här!!


    Känner verkligen med dig. Vårt förra barn hade en annan allvarlig missbildning, och jag fick avbryta i vecka 22, nu i maj. Det är verkligen skit och jättetufft. 

    Jag är med i ett par hemliga facebookgrupper, ifall du är intresserad, antingen nu, eller senare när du orkar. En för de som avbrutit graviditeten, och en annan för de med änglabarn av olika orsaker. 

    Ifall du funderar på något kring avbrytandet eller efter eller vad som helt, hör gärna av dig, antingen via PM, eller här. Och fråga på. Är ju en så sjuk situation man hamnar i. Vad jag ångrar från avbrytandet är att jag inte tog några kort på oss och vår pojke. Hade gärna velat ha hand och fotavtryck också. Nu har vi bara en bild från sjukhusfotografen, men det är värt jättemycket.

    Styrkekramar till dig!
Svar på tråden BF Juni 2015