Missbruk och ett bråk som slutade med misshandel, vad göra?

Ja man undrar verkligen. Hmmmm...

Vad undrar du över?

"Jag växte upp med en lynnig pappa som slog oss. Som jag alltid var på helspänn inför vilket humör han var på. Jag lärde mig att tassa på tår. Jag lärde mig skam."

Du övervägar att låta dina barna växa upp under samma förhållanden som du växte upp under?

Jag förstår hur det kan uppfattas men vår familjesituation är inte i närheten av hur jag hade det när jag växte upp. Han är en fantastisk, närvarande och engagerad pappa. Han älskar barnen och de honom och de är trygga. Det är just nu i slutet som det har spårat ur totalt. Men det har fungerat tidigare och jag vet inte om jag ska ge upp eller faktiskt försöka kämpa. Han har faktiskt sökt hjälp.

Jag förstår om du tycker att jag är totalt dum i huvudet.

Nog som din mor uppfattade situationen under din uppväxt

Alla missbruk är destruktiva, inget unikt för cannabis, alkohol eller andra droger, eller ens psykiska missbruk som sex, spel och shopping.
Nyfrälsta inbillar sig bara för cannabis inte har fysisktberoende, så tror de att de kan röka på hela dagarna.
Vilket de som röker på hela dagarna blir varse om att det finns ett psykisktberoende.

Sen får jag en antydan om att det finns någon diagnos eller misstänkt diagnos på denna man.
Stämmer detta TS?
I så fall vad.
När han gjort sitt vedervärdiga utfall mot dig, så var han inte under påverkan av cannabis.
Då våldsbrott i samband med påverkan av cannabis är extremt ovanligt.

Om någon slår dig, så du har blåmärken över hela kroppen och medvetet.
Då har jag inget annat råd än att ge dig av.
För risken att det händer igen är stor, då spärren är nu borttagen.
Måste fråga, var han påverkad av alkohol?
Låter lite som typiskt skeende där.
Om du mot förmodan stannar, så är nolltolerans en utopi tyvärr.
Väg in det när du bestämmer dig.
Ge dig inte på ultimatum, som du sen inte kommer fullfölja.
Då om du inte fullföljer ultimatum, så är det helt kört.
Och inget du säger han någon betydelse alls längre, då du har förbrukat din auktoritär.
Därför ultimatum, ska vara små steg som är möjliga att uppnå.
Sen trippar man fram till gemensam mark, där man kan vara överens om hör kommer det funka för båda.
Men kanske inte perfekt som för bägge, nått som kallas kompromiss.

Jo, hon gjorde kanske det. Fast jag tycker att du dömer mig lite hårt även om du ger mig en viktig tankeställare.

Jag hade aldrig i hela mitt liv kunnat förvänta mig att det här skulle kunna hända. Jag vet rent krasst att du har rätt men jag kan ändå inte acceptera det.

Jag tror dock inte att vårt förhållande går att reparera efter det som har hänt. Men det är så jävla svårt. Utåt sett är vi som vilken familj som helst och vi har prioriterat våra barn och verkligen försökt att ge dem mycket tid, kärlek och engagemang.

Han trodde att han kunde kombinera rökningen med familjeliv och tyckte att han klarade det exemplariskt.

Röka cannabis, gör en inte till hustrumisshandlare.
Det finns garanterat en annan bov i dramat än cannabis, det kan jag lova dig.

Min gissning psykisk sjukdom, alkohol, benzo eller annan GABA-påverkande drog.
GABA-påverkande droger som främst  alkohol och benzo.
Gör så personen blir avtrubbad, tappar impulskontroll och empati.
Cannabis har raka motsatsen i de senare två, där impulskontrollen stärks och empatin.
Därför många kallar cannabis rökare för tröga, då de är eftertänksamma(då pga impulskontrollen stärkt och högre empati).

Tack för ett konstruktivt svar!

Han har ingen fastställd diagnos men det är inte helt omöjligt att så är fallet. Men jag har ingen kompetens för att kunna uttala mig om det och vill heller inte spekulera.

Han var inte under påverkan av cannabis eller av något annat under utfallet. Tvärtom konstaterande han med sorg att hade han varit påverkad så hade det aldrig hänt. Han har slutat att röka sedan några veckor tillbaka och kämpar med abstinens och en känsla av att tillvaron är meningslös.

Jag vet att risken är stor att det kommer att hända igen då spärren är borttagen. Han vill emellanåt bara bryta upp och kan inte acceptera att det har hänt. Han vill inte och kan inte förlika sig med bilden av sig själv som kvinnomisshandlare och mår jättedåligt. Vi har inte kunnat vara nära varandra på flera dagar efter det. Han är medveten om att han har överträtt en oåterkallelig gräns. Vi befinner oss nog båda i chock.

Jag har förstått för länge sedan att jag inte kan ställa ultimatum, för min egen skull. För det är som du säger, han kommer att bryta dem och jag kommer att vara oförmögen att lämna då, vilket kommer att bryta ner mig.
Jag har ändå kommit till insikten att jag inte vill leva så här och ordnar det sig inte så överväger jag att separera. Men det var innan misshandeln.

Han är den enda människan som jag någonsin har vågat öppna mig inför. Det var ett otroligt stort steg för mig. Jag känner mig så otroligt sviken och förrådd.

Nej, jag tror inte heller att cannabis får människor att misshandla. Men jag vet att cannabis förekommer även hos folk som misshandlar. Men det är inte det som diskussionen primärt handlar om.

Dock anser jag att missbruket har varit ett problem även innan misshandeln. Jag upplevde att familjen blev bortprioriterad på bekostnad av drogerna. Jag vill ha en närvarande make och pappa till våra barn. Cannabis är ett rusningsmedel, även om folk gärna bagatelliserar det.  

Ofta brukar det handla om någon bokstavssjukdom.
Ofta märker man att personen har svårt att koncentrera sig, och slutför uppgifter.
Behöver inte vara en psykisk sjukdom eller en misstänkt sådan, dock är det mycket vanligt när man har detta beteende.
Kan vara jobbigt att stå inför tanken man kanske har en åkomma av denna art, men förvissa är det en stor hjälp att få en diagnos om det finns en diagnos.
Där det för en del är en aha-upplevelse, då de helt plötsligt förstår vad som händer.

Om misshandel sker igen, så vet du att det inte kommer sluta.
Och frågan är vill du bli slagen?
Är det värt kärleken?
Jag vet svaret, men det är du som måste komma fram till det.

Ångerfullhet efter en sådan här händelse, är helt normalt för de som misshandlar sina kvinnor.
Oavsett om hela hans hjärta är bakom ångerfullheten, så händer det igen och igen och igen i en hel del familjer.
Hoppas du inte hamnar där!

Försöker vara konstruktiv i dessa diskussioner, problemet är att en i samhället så finns det inga gråzoner i detta område.
Därav kan en del jag säger verkar extremt stötande för vissa, varför förstår jag inte.
Då jag ofta använder enkel logik och fakta där det behövs.

Tyvärr har vi så att om cannabis finns med i ekvationen, så skyller man ALLTID på cannabis oavsett om det är sant eller inte.
Om man är langare, så förekommer det säkert en del våld där.
Speciellt idag i storstadsområdena, där vi har olika gäng som vill kontrollera handeln.
Detta ska vi givetvis inte dra med in i ditt fall, då han enbart är en brukare/missbrukare och ej en langare(antar jag i alla fall, annars rätta mig).

Det som sker med dig, sker i alla missbruk och inte alls behöver handla om substans.
Sex, spel och shopping missbrukar har liknande problem med sin omgivning.
Och omgivningen med dom.
Så att bli bortprioriterad är normalt i ett missbruk.

Berusningsmedel skall användas med måtta, annars blir det som i ditt fall med missbruk.
Ska inte diskutera cannabisens plats i farlighet, mer än säga att vi har mer farliga saker lagligt.
Och det är detta som folk gärna berättar.

Vissa saker talar eventuellt för en bokstavsdiagnos. Men det är svårt att säga vad som är hönan eller ägget? Han växte upp i en dysfunktionell familj så om det var familjesituationen eller NPF eller en kombination av båda som utlöste alla utbrotten som barn vet jag inte. Jag kan också uppleva att han har svårt med ramar och strukturer och där har jag mycket stöttat och styrt upp honom sedan vi blivit tillsammans. Det har faktiskt ärligt talat varit skitjobbigt! Vi är varandras motsatser när det gäller rutiner och planering.

Men jag upplever honom däremot inte som särskilt rastlös eller att han har svårt att sitta still. Men kanske har han självmedicinerat med cannabis? Han kan definitivt tappa behärskningen när han blir arg och det är som att han inte riktigt vet vad som händer i situationen.

Det är klart som fan att jag inte vill bli slagen. Han har sökt hjälp och nu ska vi gå dit tillsammans. Jag har svårt för att bara kasta bort allt det fina som vi ändå har haft, även om jag just nu i stunden har svårt att se de positiva sakerna.

Jag tänker inte argumentera för vilka droger som är farligast eller ej. Cannabis är i dagsläget olagligt och det är det som vi har att förhålla oss till. Problemet med att ständigt friskriva cannabis och romantisera kring det riskerar att leda till att man avfärdar allt negativt som sägs eller skrivs om det.

Jag vet inte hur många jag har träffat som har sagt "jag har då aldrig träffat någon som har haft en drogutlöst psykos och då känner jag jättemånga som röker" eller att cannabis bara har positiva effekter och inga biverkningar. Med en romantiserad inställning till cannabis tror jag att det är lättare att fastna i ett missbruk. Min man var den där "exemplariska cannabisrökaren" med det perfekta livet. Han har jobb, fru och barn. Jag gick också på det. Han lurade även sig själv. Jag misstänker att det är svårt att genomskåda de negativa konsekvenserna av cannabis när de ständigt förnekas. Bilden är så fruktansvärt onyanserad åt båda hållen.

Men med tanke på ditt inledande svar i den här tråden verkar du ändå ha en realistisk bild av just konsekvenserna av cannabis.

Jag ska inte sitta här och försöka på en diagnos.
Tog upp det för det är vanligt i en situation som din.
Givetvis har otrygga uppväxt förhållande stor inverkan också.
Behöver inte vara en bokstavssjukdom, men att de är vanligast i dessa sammanhang.

Tror inte heller du vill bli slagen, dock så kan dina handlingar få samma effekt.
Hoppas det hjälper med att söka hjälp, det vore ju det ultimata nu när du vill ha kvar han.

Argumenterade inte heller om drogers farlighet som så, utan bara försökte visa i varför folk säger som de gör om cannabis.
Att det är olagligt hindrar oss inte att begå andra brott på löpande band, utan den minsta reflektion.
Skulle gissa fortkörning och fildelning är de större.

Du nämner friskriva cannabis, man kan inte skylla allt på cannabis.
Även om det är lockande, det viktigaste är att hitta den rätta orsaken och inte den enklaste till hand.

För man löser inga problem, med att skylla på cannabis, om problemet är av annan art.
För då kommer ju problemet vara kvar även om cannabisen försvinner.
Förstår du hur jag tänker?
I att hitta rätt orsak och lösa den, det betyder inte cannabis är ett problem.
Utan bara att man måste fixa rätt problem, annars kommer man inte vidare.
Hoppas du förstår vad jag menar, med detta.

Jag känner många som du säger som röker cannabis, och ingen av dessa har fått psykoser.
Det finns en anledning till detta, som man kan utläsa i forskning.
Och de flesta har ordnade och fungerande relationer med cannabis, men det som skiljer är att de INTE missbrukar som din sambo gör.
Och det är därför de inte ballar ur för dom.
Mina kompisar och de jag känner, de är alla +40.
Ni är yngre kan jag gissa.

Men ska vi verkligen börja diskutera detta, och ta fokus från dig?

Ja, jag ser problem med cannabis, då man kan missbruk cannabis.
Och alla missbruk är destruktiva.
Vad jag försöker göra, är att ge dig en nyanserad bild.
För enklare kunna navigera genom detta minfält du befinner dig i.

Om du kände eller träffade min man skulle du också säga att han levde under ordnade förhållanden och hade en fungerande relation med cannabis, det är precis det de flesta av hans vänner (som känner till det) säger om honom. Det är ingen som tror att han missbrukar.

Jag har haft några år med mina kompisar, så jag vet de inte missbrukar.
De röker från 1-2ggr i veckan(oftast helgen), till någon gång per år.
Missbruk ter sig alltid på ett sådant sätt, att man är destruktiv och slutar leva ett ordnat liv.
Det är det som är grunderna  i ett missbruk, att man inte längre klarar av sitt liv.
Skyddar du honom?
"Städar" du upp efter han?
Sådana handlingar, gör att man kan dölja missbruk längre för utomstående.