Inlägg från: Anonym (förstföderska) |Visa alla inlägg
  • Anonym (förstföderska)

    barnets huvudbjudning vid FL

    Mitt barn föddes i "vidöppen huvudbjudning" för 5 månader sen.
    Det blev till slut värkstimulerande dropp, sugklocka o yttre press för att få ut barnet.
    Sugklocka gav ett stort hematom på barnets panna.
    Barnet hade apgar 6 direkt efter men hämtade sig snabbt som tur är.
    De berättade efteråt att barnet legat med pannan först.
    Till saken hör att jag var oerhört förlossningsrädd, både för att spricka o få problem med inkontinens o smärta efteråt, men också att barnet skulle fastna o dö vid förlossningen. Jag sa detta till min BM på inskrivningssamtalet o fick sent i graviditeten komma på sk. förlossningsförberedande samtal med både BM o läkare om min rädsla, jag ville ha kejsarsnitt men fick det ej. (Trots hög ålder, många missfall, Crohns, förlossningsrädsla m.m)
    Jag hade alltså inget val, men för att inte förlossningen skulle sluta i värksvaghet o värkstimulerande dropp o sugklocka (som var min största mardröm) så valde jag att kämpa på med bara lustgas för att inte ta EDA...o så blev det ändå så fruktansvärt på slutet.
    Min frågor är :
    Kan man inte "se" vid förlossningen om barnet ligger "fel" med huvudet o i så fall ta kejsarsnitt?

    Får man verkligen lov att använda sk yttre press nuförtiden?

    Jag har fått ett främre slidväggsframfall (kom 2 veckor efter FL, efter att stygnen lossat efter perineumbristingen) o är så ledsen över detta.
    Läkaren vill vänta ytterligare flera månader innan de tar ställning till operation.
    Men jag känner mig så ledsen o besviken...detta skulle vara den lyckligaste tiden i livet o så går jag o oroar mig för detta hela tiden...känner som att något ska trilla ut ur underlivet hela tiden, trots idoga knipövningar o östrogenkräm.
    Vågar inte lyfta tungt o inte har vi haft sex än heller pga detta....det sitter en "bulle" i slidöppningen..känner mig så äcklad o ledsen över detta.
    Oroar mig för framtiden, med ett tungt jobb o relationen till min man o hur jag ska kunna lyfta mitt barn...självklara saker för de flesta...
    Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden barnets huvudbjudning vid FL
  • Anonym (förstföderska)

    Tack för ditt svar!
    Jo visst var det dramatiskt på slutet av förlossningen.
    Men nu är det bara framfallet som jag är så ledsen över. Att det kanske hade kunnat undvikas genom att jag fått KS redan från början (som jag ville ha) eller genom att de bestämt sig för KS under FL, OM de nu kunde känna hur bebisen låg med huvudet?!
    Jag gick bara upp precis det normala under graviditeten, o bebisen var rätt liten o ändå fick jag framfall. Det måste ju bero på sugklocka, pannbjudningen o den yttre pressen. För trots idoga knipövningar o amningsstopp för 1 månad sen har det inte blivit bättre. Bebisen är 5½ månad o vi har inte haft sex än. Det känns inte som att "leva som normalt" (som läkaren sa) i väntan på att kanske få en operation...
    att ständigt vara orolig o känna "bullen" i slidöppningen, kissnödighetskänsla, tyngd o skav...knappt våga lyfta bebis i babyskyddet pga tyngden...jobbigt att böja sig ner o plocka upp grejer från golvet m.m...känns som att allt ska trilla ut!

    Varför ska alla föda vaginalt till vilket pris som helst?

    Det känns som att BM o läkare inte förstår hur jobbigt detta med framfall är, hur det påverkar livet o relationen.

Svar på tråden barnets huvudbjudning vid FL