ljug
För Guds skull be era män sätta ner foten om dom inte gör det!!!
För Guds skull be era män sätta ner foten om dom inte gör det!!!
Jo med facit i hand så skulle han gjort det. Tanken då var att han orkade inte kämpa mer o att det skulle vara skönt för bonus att slippa två kämpande föräldrar. Han gav upp! För barnets skull o lät biomamman styra.
Jag önskade att han skulle sätta ner foten. Sagt ifrån. Visat att det fanns två föräldrar . Mamman ansåg att hon hade all rätt i allt.
Hon styrde o ställde..,
Nu har vi facit! Go o rar bonus så länge det ser ut som denne vill men blir det ett nej eller inte som denne vill så ljuger man eller behåller allt inom sig.
Precis som biomamman. Ljuger ljuger ljuger för att få som man vill
Ja visst! Men han är ärligheten själv.
Men visst är det hans fel att bonus inte bott mer här.
Men....det går till en viss gräns sen orkar man inte. Man har ett liv, jobb, familj man kan inte kämpa år efter år
Hur ska jag kunna kritisera mig själv i detta?
Jag varken får eller kan ta över någon mammaroll. Jag kan inte lägga mig i och ändra på saker och ting.
Min man har förklarat gång på gång att ljuger det gör man inte!
Vi ljuger inte i vår familj, vi kör inte över folk. Däremot så är bonus van med det ifrån sin mamma.
Varför ska jag kritisera mig själv för detta?
Förstår inte vad du menar. (Ej nedlåtet skrivet utan på riktigt) du får gärna förklara med andra ord.
Är det inte också märkligt att så många här inne på FL förespråkar att barnen skall ha EN fast punkt. Ett boende och inte behöva "bo i kappsäck". Att varannan-vecka inte är bra för alla barn utan gör dem otrygga, samtidigt som man sen sparkar på den som ger barnen just den möjligheten?
Att man har umgänge VH innebär inte per automatik att man har "gett upp sina barn", att man är en dålig förälder eller att man gör det för sin egen bekvämlighet. Det kanske faktiskt är en pappa som resonerar precis som så många anser att de flesta borde resonera - att han kanske faktiskt har lyssnat på sina barn som mådde dåligt av varannan vecka, och valde att sätta sina egna känslor åt sidan för sina barns välbefinnande?
Vi vet ju inte vad som ligger bakom VH, så vi kan väl istället förutsätta att det är för barnens bästa - de flesta föräldrar har trots allt detta som högsta prioritet... Även VH-pappor.
Och det är inte lätt att påverka uppfostran och ha en bestående inverkan på ett barn/tonåring som bor vh. Det blir per automatik den andra föräldern som sätter störst prägling.
Nej, det blev inte bra. Har han misslyckats? Nej.
Men det som han (och antagligen även barnets mamma) ansåg var det rätta för barnet där och då, har visat sig vara ett felaktigt beslut. Gör det honom, eller henne, till en misslyckad förälder? Är man misslyckad för att beslut man fattar under rådande omständigheter slår fel? Hur hade utgången blivit om han och mamman istället fortsatt bråka under alla dessa femton år? Vad hade det gett för konsekvenser? Det kan vi inte heller vet eftersom ingen sitter med facit för det omvända beslutet. Det hade kanske slagit ännu värre ut?
Nej, det är klart att man kan misslyckas som förälder. Och det har de båda kanske gjort. Eller så har de lyckats väldigt väl under rådande omständigheter.
Jag tycker det är förmätet att sitta som anonym på nätet och sätta sig till doms över en annan människa utan att veta vad som ligger bakom besluten.
Vi vänder på det: Med facit i hand så gjorde mamman fel som krävde att barnet skulle bo heltid hos henne. Det var inte för barnets bästa. Hon skulle ha släppt vad som var bäst för henne och satt barnet i främsta rummet istället.
Nu har du fel! Präktig är det minsta jag är.
Nej jag gillar inte biomamman. Hon är orsaken till varför vi har vh och hon är orsaken till varför bonus är som hen är.
Jo visst tonåringar är tonåringar men ljug och gå bakom ryggen? Njae det är inte okej!
Nej det kan hon inte och jag fattar inte dåligt.
Vi hade vv en tid biomamman tyckte inte att barnet skulle ha något schema.
Lika med att när hon ville o behövde så gällde hennes tider.
Vi visste varken från eller till.
Det slängdes lur i örat gapade skrek.
Struntade själv i att svara i tfn svara på sms osv
Vi hade ibland inget barn att hämta på dagis och mamman försvann så man fick inte tag i dom.
Fick sedan vv på schema efter vårdnadstvist. Mamman fortsatte sitt race.
Tvist igen. Osv osv
Till slut så säger min mans advokat att rätten kommer att dömma vh hos en av er pga att det visat att ni inte kan samarbeta trots schema.
Går inte att samarbeta med en person som inte vill.
När de frågade barnet så säger denne vv
Uteslutet menar rätten.
Då hen var tvungen att välja hos familjerätten med modern utanför dörren så blev det till slut vh hos oss....
O så har det sett ut i många år.
Skulle min man ej gått med på det utan överklagat o fått rätt så skulle skiten fortsatt och det skulle bli tvist på tvist på tvist...
Så nej ni har fel min man kämpade. Felet han gjorde var att han var för snäll i mellanåt han skulle ha letat reda på barnet och tagit med sig denne hem.
Han skulle ha varit hårdare mot mamman.
Han skulle ha anmält alla gånger barnet inte gick att hämta. Så barnet blev hämtat av polis o familjerätt.
Det skulle han ju ha gjort.
Han var för snäll och mesig!!!
Förmodligen skulle barnet mått sämre av det tror inte ni det?