• Blueeyes

    Mamman hypokondriker - hur påverkar det dottern?

    Min man och jag bor tillsammans och har en gemensam 2 åring, han har sedan innan en flicka som är drygt sju. Jag har varit i hennes liv sedan hon var 3,5 och jag var inte orsaken till deras uppbrott utan de separerade tidigt.


    Deras relation är trots att de inte var lyckliga med varandra, ganska ansträngd och de mer el mindre all kommunikation sker i skrift och är sparsam. Min relation till dottern har alltid varit väldigt bra och mamman och jag har inte heller problem. Det är väl inte helt avslappnat men helt ok. Mamman har tyvärr inte träffat ngn ny man och har inga nya barn.


    Nu till problemet. Mamman är extrem hypokondriker och kutar till läkare för jämnan med dottern. Det vi ser som normal lite snuva som barn har av och till anser hon vara värt ett läkarbesök och stanna hemma fr skolan. Och vi får menande sms om att flickan nu är sjuk igen efter er vecka.... Ledsamt och tröttsamt.


    Dels gör det oss bekymrade då flickan får en skev bild och fokuserar mkt på att tänka på hur hon mår hela tiden. Sen har vi märkt att hon ofta under mammaveckor verkar säga att hon känner sig sjuk och således hålls hemma. (Det gör hon aldrig hos oss) Den automatiska tanken är väl att hon vill "tanka" tid med mamma för att det är mysigt men nu börjar hon bli så stor att man undrar om hon gör det för att blidka sin mamma. Hon har börjat säga när hon är hos oss att "mamma vill ju gärna att vi kollar med doktorn men jag känner mig bra" etc. Hon säger ofta också att hon tycker synd om mamma som är ensam och som saknar henne när hon är hos oss. Vid lämningar jagar hon upp sig och säger sen "men mamma var så ledsen", ungefär som att mamma trissar upp det. Det känns så illa att ett barn ska behöva tänka på sånt. Vet inte om hon söker uppmärksamhet och har fattat att mamma går igång på att höra att hon saknar henne eller om hon verkligen går och funderar på det under pappaveckorna.


    Undrar alltså om ngn annan har ngt råd att ge? Vi har insett att det inte är lönt att prata med mamman om hennes sjukdomsfixering. Hon är som hon är. Däremot vill man inte att det ska påverka flickan så mkt + att hon måste få en helt schizo bild eftersom vi resonerar så olika! 

  • Svar på tråden Mamman hypokondriker - hur påverkar det dottern?
  • TigerLilySwe

    Ja, det är klart dottern påverkas i negativ mening och säkert upplever både lojalitetskonflikt och förvirring. Jag tycker inte att ni ska spela med i hennes "spel" och därmed bli medberoende, dottern kan dessvärre utveckla medberoende ( om hon inte redan gjort det...). Ni behöver verkligen vara en motbild utan att ställa det mot mamman. Nej, vi behöver inte uppsöka läkare, virus går över av sig själv som regel, lite snuva i näsan är ok, vi vuxna klarar att vara själva etc. Jag vill mena, utifrån det du beskriver, att mamman tyvärr i viss mening är direkt skadlig. Observera att jag inte är läkare eller familjebehandlare utan lutar mig på erfarenhet och egen yrkesmässig observation som jag refererar till i min synpunkt här. Svår sits.

  • Anonym (T)
    TigerLilySwe skrev 2014-10-07 18:47:03 följande:

    Ja, det är klart dottern påverkas i negativ mening och säkert upplever både lojalitetskonflikt och förvirring. Jag tycker inte att ni ska spela med i hennes "spel" och därmed bli medberoende, dottern kan dessvärre utveckla medberoende ( om hon inte redan gjort det...). Ni behöver verkligen vara en motbild utan att ställa det mot mamman. Nej, vi behöver inte uppsöka läkare, virus går över av sig själv som regel, lite snuva i näsan är ok, vi vuxna klarar att vara själva etc. Jag vill mena, utifrån det du beskriver, att mamman tyvärr i viss mening är direkt skadlig. Observera att jag inte är läkare eller familjebehandlare utan lutar mig på erfarenhet och egen yrkesmässig observation som jag refererar till i min synpunkt här. Svår sits.


    När jag träffade min man så åkte hinken fram så fort sonen börja hosta. 3år.

    Mamman fick panik när sonen började hosta för hosta= kräk. Min man fortsatte med att ställa fram hinken då bonus fick panik annars.

    Jag fattade ingenting. Istället för hink så var jag lugn, hämtade ett glas vatten pratade om något annat.

    Hinken behövdes ej och sonens panik minskade.

    Vi fick också med diverse mediciner. Sa åt biomamman gång på gång att inte skicka med. Vi har egna mediciner om det behövs.

    Nässpray hade barnet i dagis o sen senare skolväskan. Det märks nu när denne är tonåring.

    Märks också att bonus nästintill får panik när denne slår sig osv

    Skyller inte bara på biomamman för biopappan är nästan hysterisk också.

    Har egna barn och har aldrig fått panik när de Slagit sig, kräkts eller hostat.

    Dock vid hög feber o vid kramper där går min lugna gräns.

    Ts ta det lugnt och gör som du fått tips om prata om att doktor inte alltid är aktuellt
  • Anonym (mm)

    Har ni berättat för mamman vad dottern säger? Inte vill man väl att ens barn oroar sig för om man är ensam.

  • Anonym (pragmatikern)
    anonymous11 skrev 2014-10-10 11:16:14 följande:

    Münchhausens syndrom


    Det är det  inte. Att gå till doktorn för allt är relativt vanligt hos vissa. Jag bor på Södermalm i Stockholm och här tycker jag alla springer till doktorn för minsta lilla.
    Där jag kommer ifrån i Norrland går ingen till doktor för något, hur illa det än är;)

    Mamman kanske går till doktorn mycket för att hon inte har någon att interagera med vilket är en konsekvens av att leva som ensamstående/singel länge.

    Mamman kanske har sagt till dottern att hon saknar henne när hon ska till pappan. Papppan har ju ett helt annat liv med en annan puls eftersom han har en ny familj. Pappan tänker väl eller saknar inte sin dotter när hon är hos mamman. Livet är helt enkelt olika hos mamman och pappan, en konsekvens av skilsmässan. Dottern blir präglad av båda miljöerna och mamman stör sig nog mycket på pappan också. Det borde vara fler infektioner hos pappan med tanke på att en 3-åring bor där. Om den ena föräldern får fler infektioner på sina veckor kan man ju testa att byta veckor, det är ju vanligt.

    Mitt råd är att lösa allting på ett pragmatiskt och ödmjukt sätt, för barnets skull
Svar på tråden Mamman hypokondriker - hur påverkar det dottern?