arv särkullbarn

Laglotten kan särkullbarn alltid kräva ut direkt om de vill, om de inte självmant vill avstå för att din livspartner ska få sitta i orubbat bo, om hen tex inte kan lösa ut det. 

Är ni gifta får ju hen & ev gemensamma barn resten av arvet, det delas alltså 50% till maka/make 50% till dina barn. Särkullbarn har rätt att få ut detta direkt, gemensamma barn får vänta tills även deras andra förälder avlidit. 

Fast det där vet jag redan och var ju inte riktigt det jag frågade om. ;)

Jag undrar vad som händer med resten av arvet och hur det funkar, dvs efter att laglotten delats ut.

Ja ni kan skriva ett testamente så att särkullbarnen bara har rätt till laglotten då föräldern avlider och får vänta på resten. Er bank eller en jurist kan hjälpa er med hur det ska formuleras.

Oj det var fler frågor, har ickeföräldern satt sprätt på pengarna så är de ju borta, vad som händer om denne har gift sig igen vet jag inte, men finns det pengar (som är ickeförälderns, dvs hälften av det kapital som finns i det nya äktenskapet) så borde ju barnen få ut den summa de skulle fått ursprungligen.
Ickeföräldern borde kunna välja att dela ut hela arvet med en gång, men då bör man nog se till att detta finns skrivet och godkänt av barnen så att det går att bevisa den dagen ickeföräldern avlider.
Men som sagt diskutera allt det här med en jurist så att det blir helt rätt.

Men om nu den avlidne skrivit testamente att särkullbarnet bara skall ha laglotten? Är det verkligen så att särkullbarnet har rätt till mer då?

Nej tror inte det går, det man kan göra är att skriva att särkullbarn väntar på att ta ut sin laglott, tills den andre makan/maken avlidit och då även ärver denna. Men särkullbarnet kan fortfarande kräva ut sin arvslott direkt om den så vill. 

och väljer dom det att ta ut sin laglott direkt så ärver de ju givetvis inte efter den andre maken/makan. 

En person kan inte bestämma över barnets laglott, och kan således enbart testamentera hälften av sina tillgångar till en annan person. Barnet kan däremot välja att vänta med att ta ut sin arvslott. Svaret på din senaste fråga är om den efterlevande ärvt med fri förfoganderätt eller fri äganderätt. Är det fri förfoganderätt har barnet rätt till laglotten nu, och får resten i efterarv när den efterlevande har gått bort. Har man ärvt med fri äganderätt är pengarna helt och hållet den efterlevandes pengar och särkullbarnet ärver därmed bara laglotten.

Det som händer om den efterlevande gifter om sig är helt enkelt att den delen som man anses ha ärvt med fri förfoganderätt (ofta hälften) kommer tas bort från bodelningen eftersom den tekniskt sett inte tillhör den efterlevande makan/maken.

Ex: Martin och Sofia är gifta. Sofia dör och efterlämnar sig särkullbarnet Nisse. Nisse väljer att ta ut sin laglott direkt och accepterar att Martin ärver resten med fri förfoganderätt. Sofia efterlämnar sig 100.000 kr. Martin ärver 50.000 och Nisse 50.000. Totalt (inkl.arvet har Martin nu 150.000 kr dvs. 1/3 av Martins pengar tillhör Nisse). När Martin dör har han 100.000. 1/3=33.300 kr ska till Nisse i efterarv, resten tillfaller Martins arvingar.

Om vi ponerar att Martin gifter om sig med Lina efter Sofias död. Efter 10 års äktenskap dör Martin. Han efterlämnar sig 100.000 kr. 1/3=33.300 kr ingår inte ens i bodelningen mellan Martin och Lina utan de ska tillfalla Nisse. Resterande 66.600 kr ingår i bodelning mellan Lina och Nisse.

OM det hade varit så att Sofia skrivit testamente att Nisse enbart får sin laglott, sen ska resten tillfalla Martin med fri äganderätt hade efterarv inte alls blivit aktuellt eftersom Martin äger allt. Således hade hela hans kvarlåtenskap ingått i en bodelning med en ny maka. Hela hans kvarlåtenskap delas också enbart mellan hans arvingar, inte Sofias!

Här har du nog blandat ihop begreppen! 

Yes, såg det nu

Så det skulle likaväl kunna vara 1/3 av 1.00 000 om den andre maken/makan har det i tillgångar vid sin död? Alltså att särkullbarn då får ut mer än vad denne skulle ha fått om den fick hela sin arvslott direkt? Och att det även gäller då personen gift om sig? och då egentligen ev/möjligt drar nytta av en tredje person i arvet? 

Ja, det räknas på kvotdel. Därmed kan ett särkulllbarn göra både vinst och förlust på att vänta på att ta ut sitt arv. Man drar inte nytta av en tredje person som särkullbarn. Man säkrar sin del ändå. Den nya makan som gör förlust eftersom allt giftorättgods inte ingår.

Orättvist kan jag tycka, borde vara både summan och kvotdelen som räknas, där summan går in som mest de kan få. Men jag antar att det kan man skriva i sitt enskilda testamentet att man testamenterar denna del till särkullbarnet och skriver det första testamentet med fri äganderätt. Så får fortfarande särkullbarnet ut sin hela arvslott, dock att de måste vänta till efterlevande maka/make då gått bort också till att få resten av den.

Förmodligen för de blir problem om man ex ska ha ut 50.000 och de pengarna inte finns i boet alt. Om den efterlevande har egna barn berättigade till laglott. Men visst håller med om att de är orättvist. Hur menar du med det andra du skrev?