arv särkullbarn
En person kan inte bestämma över barnets laglott, och kan således enbart testamentera hälften av sina tillgångar till en annan person. Barnet kan däremot välja att vänta med att ta ut sin arvslott. Svaret på din senaste fråga är om den efterlevande ärvt med fri förfoganderätt eller fri äganderätt. Är det fri förfoganderätt har barnet rätt till laglotten nu, och får resten i efterarv när den efterlevande har gått bort. Har man ärvt med fri äganderätt är pengarna helt och hållet den efterlevandes pengar och särkullbarnet ärver därmed bara laglotten.
Det som händer om den efterlevande gifter om sig är helt enkelt att den delen som man anses ha ärvt med fri förfoganderätt (ofta hälften) kommer tas bort från bodelningen eftersom den tekniskt sett inte tillhör den efterlevande makan/maken.
Ex: Martin och Sofia är gifta. Sofia dör och efterlämnar sig särkullbarnet Nisse. Nisse väljer att ta ut sin laglott direkt och accepterar att Martin ärver resten med fri förfoganderätt. Sofia efterlämnar sig 100.000 kr. Martin ärver 50.000 och Nisse 50.000. Totalt (inkl.arvet har Martin nu 150.000 kr dvs. 1/3 av Martins pengar tillhör Nisse). När Martin dör har han 100.000. 1/3=33.300 kr ska till Nisse i efterarv, resten tillfaller Martins arvingar.
Om vi ponerar att Martin gifter om sig med Lina efter Sofias död. Efter 10 års äktenskap dör Martin. Han efterlämnar sig 100.000 kr. 1/3=33.300 kr ingår inte ens i bodelningen mellan Martin och Lina utan de ska tillfalla Nisse. Resterande 66.600 kr ingår i bodelning mellan Lina och Nisse.
OM det hade varit så att Sofia skrivit testamente att Nisse enbart får sin laglott, sen ska resten tillfalla Martin med fri äganderätt hade efterarv inte alls blivit aktuellt eftersom Martin äger allt. Således hade hela hans kvarlåtenskap ingått i en bodelning med en ny maka. Hela hans kvarlåtenskap delas också enbart mellan hans arvingar, inte Sofias!