De ska stå inga blödningar men inga försvann. Hehe. Ärtan mår bra och verkar då växa så de knakar i hela livmodern. För fy så ont de gör ibland :) men de gör inget. Har gärna symptom så ja vet att de finns något där i.
Inte jag. Dock kan ja ibland känns dr på mig. Bara få en känsla att de är något.
Våra vänner ska få veta kanske denna vecka. Vi ska va hos dom på nyår nämligen. Och de kommer även ett till par som ja inte vill ska veta förrän de syns. De kommer ju synas p när få ja är i v 8 då och är redan rund. Men vill inte säga det då bara.
Gud ja hade inte kunnat hippa chansen. De är ju inte säkert att alla ägg mognar och släpper heller :) stark gubbe du har. En vinterbebis blir ju bra oxå :)
Ja gruva mig för att gå höggravid i sommar ;)
Heobea skrev 2014-12-15 12:08:27 följande:
Hoppas att det slutar blöda snart och att den där lilla ärtan stannar där hen ska vara....
Jag har också lätt att se det där med graviditeter. Det är nått med ansiktet, känslan och den där lilla lyckopaniken som finns i blicken. Ofta även en hand på magen. Tagit en rad graviditeter senaste tiden, långt innan de själva berättat. Ganska svårt ibland att agera förvånad när man vetat/anat det rätt länge. På jobbet är det svinlätt, mest eftersom vi hantera potenta läkemedel som är fostertoxiska och ibland (rätt ofta) har patienter med infektioner som kan skada fostret osv. Då behöver man ibland berätta redan i v 5 för att vi ska kunna styra om fördelning av patienter etc.
Hoppas går ju alltid, men jag är tveksam, mycket tveksam. Men jag får verkligen panik på min kropp nu. Önskar bara att det vore mer behagligt än såhär att bli gravid. Frågade mannen om han vågade ha sex, trots förbudet. Men näe, inte då. Han är en plikttrogen och nästintill dum kille, när det kommer till rekommendationer från sjukvårdspersonal osv. Han har väl rätt egentligen, det är lite väl risky. Men åh, vad jag önskar att det bara tog sig, vi kunde få den där skitungen i september och så blev allt bara bra.