De som lämnar sina förhållanden/äktenskap i impuls som inte gjort ett särskilt processat val/beslut de lämnar för lättvindigt. Många av dem ångrar sig senare det har jag läst fler trådar om här på familjeliv.
Många, en majoritet tror jag blir lämnade, för dem är det inte lättvindigt att skilja sig. Jag tillhör den lämnade parten, det har gått snabbt och just min skilsmässa har väl gått supersnabbt med papper lämnade till Tingsrätten, maken som flyttat ut. Säker en juridiskt och socialt lättvindig skilsmässa, ingen har dömt oss, vi lever ju i ett modernt samhälle. Men känslomässigt är det inte alls lättvindigt för mig. Tvärtom den värsta perioden hittills i mitt liv, och inte mitt val.
För mig är det en stor sorg, jag har förlorat min man, bästa vän och livspartner, min familj är splittrad, jag går i terapi och har en lägre livslust än tidigare. För min man är det ju ett bra val, ingen skall stanna mot sin vilja. För min man är det ett lättvindigt val, och det är väl bra på sätt och vis. Då kan han bli lycklig igen, kanske träffa någon ny och sprida glädje och positiv energi till omvärlden. Det är bara så sorgligt för min del. Jag tänker att kanske blir vi ihop för lättvindigt.