Rädd !

Jag känner väldigt tydligt igen mig i det du skriver! MEN, för mig har det blivit betydligt mycket bättre!
Jag blev så sjukt orolig och rädd när jag googlade på mina symptom, då jag fick samma svar som du.
Gjorde också en MR som inte visade något avvikande.
För mig har symptomen till största sannolikhet berott på stress. Ju mer jag tänkte på mina kroppsliga symptom desto räddare blev jag. Hade verkligen sjuk dödsångest, och det blev symptomen INTE bättre av!

Om din MR inte visat något så tycker jag du ska försöka att slappna av och tänka att symptomen inte är någon farlig sjukdom, utan ett tecken på något annat (trötthet, stress, ångest). Svårt, jag vet!
Men stressen och oron ökade mina symptom massor.
Det har gått mer ön två år sedan första symptomet och jag har fortfarande en hel del muskelryckningar (dagligen) och pirr och stickningar i tungan. Jag är dock inte i närheten så rädd som jag var tidigare och det har hjälpt mig massor!

Har du någon att prata med när ångesten blir stor?
Jag tror du behöver det!

Försök, försök, försök att vila i vetskapen att läkarna inte hittat något, och att stress, oro och ångest kan ge de mest märkliga symptom.
När min tunga hade som mest stickningar hittade jag ingen hjälp, ingen verkade känna till det. Det har nu gått mer än två år och jag är frisk, inte symptomfri, men frisk och lika stark som innan.

Om du har samma elände som jag hade och (har lite än) så kommer det bli bättre! Jag tänker på dig och vet vilket h*te du går igenom!
Önskar dig vila, hopp och glädje!

Många kramar!!