Forum Fritidsintressen - Pappagrupp
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hur mycket tid finns det över?

    Tor 23 okt 2014 18:34 Läst 2985 gånger Totalt 7 svar
    Tor 23 okt 2014 18:34

    Tjenare alla farsor där ute! Jag och sambon väntar nu vårat första barn i maj 2015. Har redan börjat på o diskutera mina intressen, åker enduro ca 2 gånger i veckan. Och enligt sambon kommer det inte finnas en chans till att ens kunna åka 1 gång i veckan? Blir det verkligen ingen tid över till nåt annat några timmar i veckan eller är det bara nån grej hon kör med bara för att hon har brist på sysselsättningar? Tack på förhand

  • Tor 23 okt 2014 22:30 #1

    Jo det är självklart att det finns tid för fritidsintressen. Det gäller bara att planera lite mer, samt att man kompromissar. Så att båda får egentid.

  • Tor 30 okt 2014 19:56 #2

    Vet inte om kvinnor får svara, men..

    Jag skulle tro att hon säger så bara för att försöka stämma av var hon har dig.

    "Undra vad han säger om jag hävdar att han inte kommer ha tid med det här. Kommer han ta sitt ansvar och visa att han är glad över barnet = inte klaga, eller kommer han visa vilken egocentrisk typ han är = sätta ner foten och säga att han gör väl som han vill."

    När barnet väl är fött kommer ni båda inse att det finns tid för annat. Du behöver bara inte prata om det just nu innan barnet kommit. Humma bara lite medhållande när hon säger att du inte kommer kunna hinna det ena eller andra. När barnet kommit och ni gått ner i varv (efter den första tiden) så kommer allt falla på plats.

    OBS! Viktigt att ni ser till att BÅDA får möjlighet att komma hemifrån utan barn ibland!


  • Fre 31 okt 2014 00:54 #3
    Minxy skrev 2014-10-30 19:56:43 följande:
    Vet inte om kvinnor får svara, men..

    Jag skulle tro att hon säger så bara för att försöka stämma av var hon har dig.
    "Undra vad han säger om jag hävdar att han inte kommer ha tid med det här. Kommer han ta sitt ansvar och visa att han är glad över barnet = inte klaga, eller kommer han visa vilken egocentrisk typ han är = sätta ner foten och säga att han gör väl som han vill."

    När barnet väl är fött kommer ni båda inse att det finns tid för annat. Du behöver bara inte prata om det just nu innan barnet kommit. Humma bara lite medhållande när hon säger att du inte kommer kunna hinna det ena eller andra. När barnet kommit och ni gått ner i varv (efter den första tiden) så kommer allt falla på plats.

    OBS! Viktigt att ni ser till att BÅDA får möjlighet att komma hemifrån utan barn ibland!
    Kan nog bara instämma...

    Vi har 3 barn som är födda inom 5 år och här finns det tid till annat om man vill och har ork.
    Jobbar dock väldigt mycket så där lägger jag min tid istället men det funkar det med...
    Livet är underbart när underlivet är bart :)
  • Tor 6 nov 2014 07:51 #4

    Vår bebis är 6 v och jag räknar med att vi kan planera oss till egentid när hon för rutiner, absolut. Men se till att du också ger henne den tid hon möjliggör för dig, även om hennes intressen inte är lika tydliga som dina.

    Nu första tiden, innan rutinerna, är det svårt för oss att hinna annat än barnet. Jag önskar jag hade förstått hur fullständigt hon skulle sluka dagar, kvällar och nätter så här i början. Då kanske jag hade tagit det bättre i början. Så mitt råd är att räkna med att inte hinna så mycket annat första månaderna och se ev träningspass el dyl som en bonus. Men som alltid är det olika mellan människor.

  • Tor 13 nov 2014 00:35 #5

    Väldigt tacksam för svaren! Låter ju som att jag kan rasta motorcykeln lite ändå!

  • Anonym (73)
    Visa endast
    Fre 21 nov 2014 08:57 #6

    Det finns tid över till annat, men man får ge och ta. Ni behöver tid på egen hand (båda två) och ni behöver tid tillsammans. Om du är ute hela lördagen ("ett par timmar låter som stora delar av dagen) får hon i rättvisans namn hela söndagen och då får ni inte tid för varandra och det är i längden dåligt, så jag är böjd att delvis ge henne rätt. Se till att ni pratar med varandra så löser det sig. Tänk på att båda måste vinna något och båda måste bidra med något för att det ska bli bra. 

  • Anonym (Se)
    Visa endast
    Tis 2 dec 2014 12:31 #7

    Jag måste erkänna att jag gjorde/sa likadant till min man när jag var gravid. Det grundade sig till 100% på osäkerhet kring hur han skulle prioritera samt rädsla att bli lämnad ensam med allt ansvar vilket i slutändan skulle ha förstört vårt fantastiska förhållande.

    Det är en sån enormt stor förändring för förhållandet att jag tror många kvinnor fruktar att det ska bli övermäktigt. Min man accepterade allt jag sa och bedyrade att han var helt med på att han skulle få avstå ALLT till förmån för vårt barn

    Detta gav mig trygghet och lugn just då.

    Sen så fort barnet fötts så insåg jag att nej, det var inte ens en tiondel så jobbigt som jag trott och efter de första jobbiga omställningsveckorna så har han hoppat på träningen igen, har hunnit åka på fisketur med polarna, gå på krogen och även någon spontan grabbkväll och då är vår son ändå bara 7 veckor.

    Och jag ska påpeka att även jag hunnit med att smita ifrån och få tid för mig själv och viktigast av allt är att jag inte en gång känt att han smidigt från sitt ansvar, lämpat över för mycket på mig eller på något sätt prioriterat fel! Tvärtom!

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll