Anonym (helt sluut) skrev 2014-11-19 21:32:57 följande:
Försök njuta: låter ju helt underbart för din dotter!
Jag tror att jag bara ser svart eller vitt. Antingen autism utan språk och utan någon möjlighet att nå fram till, som inte kommer klara skola eller socialt liv öht och aldrig klara sig själv.
Eller 'frisk'.
Att många autister är högfungerande och lever normal liv (vad som nu är normalt) faller bort i min ångest!
Älskar du din dotter? kommer du älska henne även om hon har autism?
Om svaret är ja, så är det en början. Jag tror inte att träning just nu kommer att vara avgörande för hennes framtid. Hon behöver oavsett vem/hur hon är en mamma som älskar henne, tar hand om henne och en mamma som orkar. Det ska vara ditt fokus nu. Inte att leta efter alla möjliga tecken. Min dotter satte sig första gången frivilligt i mitt knä när hon var 4 år gammal. Men jag har alltid kramat, klappat och visat kärlek på det sätt jag har kunnat. Hon har tex alltid gillat när man fixat med hennes hår.
Min dotter har inte autism, men är speciell på sitt sätt ändå. Och det tror jag faktiskt att alla barn är.
