• Vaggvisa

    Treåring bortskänkes.

    Jag känner med dig. Heh, gick på museum idag. Mitt barn, 2 1/2, ville inte få därifrån. Gallskrik är ett för svagt ord för att beskriva vrålen. Kasta sig i marken, vägra overallen. Alla kollar. Mitt självförtroende veknar. Spöregn utanför. Jag bär tillslut ut honom medan säkert 50 pers tänker: ÅH KAN HON INTE HÅLLA REDA PÅ SIN UNGE? Eller: STACKARS BARN SOM HAR EN SÅN TASKIG FÖRÄLDER! Vi går en bit. Han skriker. Jag börjar gråta. Han börjar skratta. Vi blir dyngsura. Hackar tänder. Åker hem. Fortsätter tjafsa om smått, jag försöker göra allt för att berömma det bra. Vi kramas lite extra innan sängdags och nya tag imorgon. Men usch känslan av att känna sig usel. Så försöker jag backa och tänka: "men det är en del av barns utveckling" men sen bannar jag mig själv och säger Jag är för hård! Nästa sekund Jag är för curling! Nästa sekund: Tänk om mitt barn inte mår bra? Ja sådär vevar tankarna runt. Bråken är inte värst, utan rädslan att göra fel, tycker jag.

  • Vaggvisa

    [quote=74271087][quote-nick]Harmagedon skrev 2014-11-01 20:50:01 följande:[/quote-nick]

    Det går över. Jag lovar.

    jag väljer att tro på dig. ??

  • Vaggvisa

    [quote=74271128][quote-nick]Tirem skrev 2014-11-01 20:58:39 följande:[/quote-nick]

    Om jag varit en av de 50 hade jag tänkt

    -"Grymt gjort av den föräldern? Att

    [quote=74271128][quote-nick]Tirem skrev 2014-11-01 20:58:39 följande:[/quote-nick]

    Om jag varit en av de 50 hade jag tänkt

    -"Grymt gjort av den föräldern? Att vägra ge sig även ifall 50 personer tittar på!"

    [/

    Haha, tack, nu känns det pyttelite bättre.

  • Vaggvisa

    Tirem: ja, ibland får en faktiskt bli stolt när en lyckas att inte bara vika sig! Ser det framför mig: synen av hur du bär barnet förbi semesterfirarna med vinglas. Vissa såna situationer får ju också en att komma närmre sitt barn också, så det är ju inte bara dåligt med strider tänker jag.

  • Vaggvisa

    Angående kläder: jag tycker det är världens bästa grej att låta dem välja själva (bara de får på sig tillräckligt med ytterplagg sen, liksom). Jag upplever att min son växer lite av att ha friheten att välja tröja byxa strumpor, att han får ha det ansvaret. Dessutom en konflikt mindre. Vi har en unisexgarderob med massa färger och mönster så det kan se lite tossigt ut men mest bara härligt att se nån välja utan gränser liksom. Idag luftballongtröjan i vitt och turkost och bruna byxor med ugglor och pandor!

  • Vaggvisa
    Harmagedon skrev 2014-11-01 21:23:18 följande:

    Men kolla dig runt. Gärna på dagis där du har massor av ungar i samma ålder som din. De är helt galna hela bunten! Det är ingen annan förälder som sitter inne med facit utan alla gör bäst de kan. Och alla är bara glada att det inte är deras lilla älskling som vrålar högst för tillfället. De måste få testa sig fram. Det är en del i utvecklingen och jag föredrar om de lär sig att ytterkläder är bra för att då slipper man frysa. Och inte ytterkläder är bra för annars blir mamma arg.

    Du har så rätt! Man glömmer så lätt bort att (nästan) alla känner så här ibland. En är ju bara människa och himmelens vad en gör så gott en kan! Tack.


  • Vaggvisa

    [quote=74271508][quote-nick]Anonym (smeden) skrev 2014-11-01 22:36:23 följande:[/quote-nick]

    Låter som en beskrivning på hur en Dansk klär sig..

    [/Haha!

Svar på tråden Treåring bortskänkes.