• Surprice

    Bf Augusti 2015

    Äntligen gjort första UL (v13). Det var en specialistläkare som gjorde det och han var fantastisk. Kan inte minnas att de kollat så noga tidigare. Flöde i hjärta och lever, näsben, nacken mm. Allt såg fint ut.

    Men fy vad jobbigt det var innan han sade att den lille lever. Det började med att jag pimplade vatten innan för att bebben skulle synas, (komma upp sig lite). När läkaren väl började konstaterade han att jag var kissnödig så han avbröt så jag fick gå på toa. Haha.

    Nu är det i alla fall jag som släpper totalt på alla orostankar. Nu skall jag njuta, av de sömnlösa nätterna och det återkommande illamåendet. För rätt som det är kommer augusti och då är det över?.

    Jo, han satte exakt samma datum som det var beräknat sedan tidigare, 2 augusti. Lite ovanligt.

  • Surprice
    Minxy skrev 2015-01-23 16:58:15 följande:

    Ni som har barn sedan innan: har ni haft snabba förlossningar? Oroar ni er lite för hur snabbt nästa kommer gå?

    Min första var som en helt normal förstagångsförlossning. Har för mig att jag var inne på förlossningen i 8 timmar. Krystningen tog ca 20-30 minuter.

    Andra förlossningen hann jag vara inne på förlossningen lite drygt 1 timme. Krystningen tog mindre än en minut, när jag var helt öppen kom dottern på första krystvärken.

    Jag har inte funderat så mycket på det, men idag var det en kompis som frågade om jag trodde att vi ens skulle hinna in till förlossningen eftersom "det gick ju så snabbt för er sist!"


    Första barnet tog 12 timmar på förlossningen, 15 min krystning. Gick över BF dryga veckan. Andra barnet kom inte igång av sig själv utan fick sättas igång. Krystningen gick dock på ett kick. Spännande att se hur det blir med tredje förlossningen.

    Men in till förlossninngen borde man hinna får jag hoppas. Själv skulle jag ligga lite risigt till om jag inte hann då moderkakan har suttit kvar med blödning till följd. Sist fick de plocka ut den för hand. Lite udda känsla som jag gärna ser som en engånsgrej:)
  • Surprice

    Vad tycker ni? Jag och maken var först överens om att kolla om det blir en pojke eller flicka. Det är tredje barnet och de andra kollade vi inte. Nu har jag ändrat mig men maken är fast besluten att han skall veta vad det blir, vad jag än tycker. Han skall hålla det för sig själv. Jag känner mig överkörd och tycker att det här måste vi på något vis vara överens om. Jag tror inte heller att han kommer att vara helt opåverkad i sitt vetande. Frustrerande.

  • Surprice

    Jag berättade för chefen tidigt, runt v 5 tror jag det var. Väntade till v 13 för resten på jobbet. Släkt och vänner har fått veta lite pö om pö som det känts bra. Det är väl just det, att det skall kännas bekvämt och bra. Däremot har jag inte haft någon oro för hur de skulle reagera. Att jag väntat har berott på att jag själv inte ville att andra skulle veta om det eftersom jag var så orolig för missfall och inte ville prata om det.

  • Surprice

    Fippla ang KUB

    Bor i Sörmland och här får man inte KUB. Däremot ett grundligt tidigt UL som jag kände mig nöjd med.

  • Surprice

    Trodde att jag kommit över orosnojandet. Glad över att inte må dåligt, känner mig inte ens överdrivet hungrig och är faktiskt pigg. Kaboom, istället för att bara vara nöjd och glad så kom - oron... Det känns dock som fladder i magen när jag nu väl gått och lagt mig vilket lugnar mig en aning. Skall bli skönt när sparkarna känns tydligare :)

  • Surprice
    charlotta1985 skrev 2015-02-11 14:37:13 följande:

    Jag har tränat på som vanligt, fram tills för några veckor sedan. Det började med att det kändes konstigt i magen när jag körde bänkpress, så då bytte jag mot maskin istället. Sedan ett par veckor har jag börjat få ont i bäckenet när jag kör knäböj, så där har jag fått minska vikten rätt rejält. Pressar stående ovanför huvudet fungerar inte sedan en vecka tillbaka, så där har jag också fått byta till maskin...suck. Mycket frustrerande att inte kunna träna som vanligt, men jag tror på att lyssna på kroppen. Dock tränar jag fortfarande samma muskler, och lika ofta (3ggr/vecka), men lite andra varianter/ lättare vikter.


    Jag tränar på som vanligt - men: lättare vikt och fler reps och inte till samma utmattningssyndromnär, när det gäller styrketräning. Jag har ännu sluppit maskiner och väljer i så fall cablecross eller dap i första hand liksom kabel.

    Löpningen går sjukt långsamt men funkar än. Simningen känns bra om än långsammare. Lika så cykel, tempot är inte det samma.

    Jag behöver mer återhämtning och kör bara ett träningsspass per dag, bortsett från transport till och från jobbet. Vilar ca 2 dagar/v om ej sliten/sjuk.

    Mitt motto just nu är, hellre trögt än inget:)
  • Surprice
    doccah skrev 2015-02-13 08:51:54 följande:

    Usch. Fick ett rejält slag i magen i natt på jobbet. Livrädd för att gå till jobbet varje gång och så händer detta


    Om du har ett jobb med risker för bebisen så är de skyldiga att omplacera dig! Var rädd om dig!
  • Surprice

    RUL idag. Andra gången som vi fick se busfröt. Allt såg fint ut men... som med andra barnet var moderkakan lågt placerad. Därför nytt UL den 8: maj. Hoppas på att den hänger med upp när livmodern växer! Jag vill inte bli snodd på min sista förlossning! Svårt att köra utan smärtlindring om de skall karva i en... Får helt enkelt läsa på. Sövd vill jag verkligen inte bli. Jag vill vara närvarande till 100%. Om magen sover lite så får det väl vara hänt :)

  • Surprice

    Vevve, det låter ruskigt tungt för er! Lycka till med allt. Tur att det finns duktiga läkare!

  • Surprice

    Sådär, i vecka 25 nu (24+1). Sjukskriven då jag varit förkyld/hostat i precis tre veckor. Sömnlösa nätter tär och även om jag bara haft feber på kvällarna ser jag mig besegrad av detta virus. Tar emot då jag älskar mitt jobb, vill ha folk omkring mig eller i vart fall kunna göra något vettigt när jag väl är hemma. Passar på att läsa en massa tidningar mellan tupplurarna och gulla med bebben;) Ser fram emot en slemlös tillvaro :)

Svar på tråden Bf Augusti 2015