Aldrig kul att växa upp i ett missbrukarhem där den ena föräldern alltid grälar på missbrukaren. Då är det sorgligt nog bättre med en ensamstående förälder.
TS har vunnit första striden, men det är såklart inte över för det. Det är en lång väg tillbaka bort från missbruket.
Vilket missbruk?
Vilket missbruk?
Nu har jag inte lusläst tråden men det framstår att mannen har bra yrke med gedigen utbildning bakom, uppenbarligen gott om pengar om hus köpes, det tyder inte på missbruk snarare motsatsen.
Du har däremot rätt att man ska inte bråka om petitesser och skapa oreda där nån behov av det inte finns, man ska heller verkligen inte vara ensamstående om val finns, barn har all rätt till stabilt hem med bägge föräldrar närvarande.
Tar man beslut att bli ensamstående bara för att så är man ute och seglar en smula.
Ts må hända kan anse sig själv ha "vunnit" nått men ik grunden så gjorde hon en av dom värsta sveken man kan mot sin närmsta, det är inget som glöms i fösta hand även om alla dom rätta orden sägs.
När den diagnosen fortfarande existerade så fanns det kriterier.
Att bli ditsatt av sin omgivning räknas inte, i kriterier ingick det återkommande problem med rättvisan, svin till sambo var inte inte.
Vilket missbruk?
Med tanke på att svensk vård använder sig av DSM så kan det vara lite svårt att peka på nått strikt svensk när diagnosen kom från usa.
Nu i DSM V finns inte ens missbruk som diagnos, en anledning till borttagande var att folk använde diagnosen som slagord, nått du gör här själv.
Sveket som hände här kan inte beskrivas me m¨ånga andra ord men du kan försöka.
Ser inte riktigt hur man "hjälper" genom att ge brottsregister, skada partner och sig själv ekonomisk, riskera hans jobb, skapa problem med körkort, det är inte att hjälpa, det är att stjälpa allt vad man kan.
Med såna vänner behöver man i princip inga fiender, tyvärr så finns det vissa som anser att skada är bra förebyggande åtgärd...
Personligen skulle jag utgå ifr¨ån situationen, vilken drog, vilken mängd, vilken skick människan är i, om inte kapabel att framföra fordon skulle jag hindra, avgörande är också var människan skulle i vilken omgivning. det är så mycket som spelar in att jag kan göra den listan några spaltmeter lång.
Jag blir inte hysteriskt bara nån nämner drog även om det ideala är som sagt att folk framför fordon i spiknykter utvilad tillstånd där fokus och koncentration riktades mot trafik och inget annat.
kan tilläggas att jag har själv åkt med berusade förare,, var yngre då så jag tänkte inte mycket på det då mer än att vid reflektion i efterhand så har min arbetskamrat tack vore sin berusning INTE kört på ett barn som sprang ut framför bilen.
Onykter körde han enligt trafikreglerna från punkt till pricka för han viste att han var inte i bästa skick, från femtio lyckades han stoppa bilen precis så vi lyckades plocka fram barnet, några blåmärken men den hamnade inte under hjulen i nykter tillstånd brukade han köra 80-100 där, stor ganska isolerad gata, det skulle inte finnas en chans han skulle hinna stanna.
hade mannen ex rökt cannabis i sansade mängder skulle jag inte säga ett ord, skulle mannen däremot vara ex vara total sänkt på lugnande tableter skulle jag döma ut tillståndet som olämplig.
Allt är inte svart och vit på våra lilla jord.
Vilket missbruk?
Du har delvis rätt att arbetsgivaren allt som oftast inte kan sparka första gången nån sätter dit, men diverse åtgärder som att tvångsanpassa nån under hot om uppsägning klingar också illa i mina öron, kraftigt.
Nu tar jag för givet att mannen sköte sitt jobb galant då har arbetsgivaren ingen som helst rätt att styra över vad denna gör på sin fritid.
att hon sedan har strandat han utan körkort i hus låter heller inte som en bra lösning för familjen, pengar är kanske inga större problem för dom då kola är inte billigt men tack vore sin "älskade" fru, kommer vardagen vara extrem att få ihop.
Ännu mer spännande blir det om den älskade frun inte tänkande längre än näsan räckte och hon saknar körkort själv.