styvbarn

En liten ettåring behöver säkert all närhet till sin pappa barnet kan få de här två nätterna i veckan. Både för att knyta an till sin pappa och för att känna trygghet. Gå in och läs i trådarna om samsovning, för att bättre få en uppfattning om hur viktigt det är för ett litet barn.

Känner du olust inför att sova i samma säng som ett litet barn du inte är mamma till, så får ni väl försöka ordna sovandet på ett annat sätt. Antingen att du sover ensam i ett annat rum, eller att pappan gör det med sitt barn. Vill pappan sova tillsammans med sitt barn så tycker jag du ska låta honom få göra det.

Jag får inte intrycket att det är pga störd nattsömn som ts vill att det lilla barnet ska sova i egen säng istället för hos sin pappa. Pappan är motvillig till det, och då tycker inte jag att hon ska försöka övertala honom till det, utan låta pappa och barn få vara nära varandra två gånger i veckan.

Har han dessutom fått kämpa för umgänget, känns det säkert ännu mer angeläget att ta tillvara på tiden och närheten med sitt barn. Ts undrar vilka krav hon som styvförälder kan ställa på att barnet ska sova i egen säng. Jag tycker inte hon ska ställa några krav öht, utan ordna nattlogin på annat sätt två nätter i veckan.

Av ren nyfikenhet så undrar jag vad det är som får en del att känna sig obekväma med att dela säng med ett litet barn man inte själv är förälder till? Gäller det endast bonusbarn? Eller är det samma sak om det är ett litet syskonbarn?

Tack för svar! Ok, då har det alltså inte endast med att göra att det är ett bonusbarn, utan något du oavsett barn känner rent generellt? Du tycker om din sambos dotter, månar om hennes väl och ve, men saknar den sista biten, att det känns naturligt med kroppskontakt. Det kan jag respektera, trots att det inte stämmer in på mig själv. Men vi är alla olika. Huvudsaken är att man behandlar barnen väl, så man ser att de må bra. Kroppskontakten får hon förhoppningsvis ändå. Men skulle du avvisa henne om hon kom och ville ha en kram?

Tack och lov! Då behöver jag inte ligga sömnlös inatt och grubbla över det hehe..Ditt bonusbarn har en jättefin bonusmamma! Det är jag fullständigt övertygad om.

"Av erfarenhet blir man vis" säger man ju. Då gäller det naturligtvis den egna erfarenheten, och inte andras. Du har nu fått din, och förstår på ett annat sätt din sambos saknad efter sin dotter. God Jul om vi inte stöter på varandra igen i nån tråd här.

Visst går det att lösa! Under förutsättning att ts kan tänka sig sova två gånger i veckan utan sin sambo bredvid sig. Man vet ju inte hur hon ställer sig till det. En egen madrass på golvet till det lilla barnet är ju ingen lösning, om det är kroppskontakt pappan vill ha med sitt barn.

Aha du tänkte så! Jag tänkte mer att pappan kanske ville ha den här kroppskontakten även när barnet sover, och inte bara som ett sätt att söva på om barnet vaknar till.

Sen finns det många som har svårt att sova med barn som är alldeles inpå. Som får nattsömnen förstörd av att de inte ligger still, utan far runt i sängen under sömnen. Andra tycker att det är det goaste och mysigaste som finns att ha en liten mjuk barnkropp intill sig. Vi är alla olika.

Så klokt sagt av en liten kille på endast 5 år - och så rätt han hade i sin fundering..  Jag blir nästan tårögd,

Då förstår jag att det inte blir så mycket reda med sömnen. Jag hoppas att ni kan lösa det på nåt sätt så alla får nattro. Att du kan sova gott även de här två nätterna, och att den lille får sova med sin pappa. Lycka till!