Jag och mitt ex har aldrig haft upplägget varannan julafton med barnen. Vi bor inte långt ifrån varandra, så vi har alltid delat på julafton. Det har aldrig varit några problem med det. Efter Kalle Anka blir barnen hämtade, och åker till den andre föräldern och firar med släkten där. Det är ingenting som känns sönderhackat eller stressigt på något sätt. Har fungerat hur bra som helst i många år. Varken vi eller barnen vill ha det på annat sätt.
Fast nu verkar det inte heller vara ett alternativ för TS och hennes familj då de har upplägget antingen jul eller nyår för de två äldre barnen.
Och barnen får jul varje år hos er, antingen på julaftons morgon eller på julaftons kväll. Här handlar det om två barn som inte ska få julfirande alls eftersom de två äldsta får julfirande hos sin mamma vartannat år och då tycker pappan inte det är lönt....
Den här mannen hade fallit som en sten i mina ögon. Jag hade aldrig accepterat att han ville frånta våra barn julglädjen för att hans tidigare barn inte kan vara med och fira. Det låter ju inte riktigt klokt!
Jag skulle varken tjata, böna eller be för att få honom att tänka om, utan valt att ta med barnen och firat jul nån annanstans där vi var välkomna. Sen skulle jag garanterat ägnat en hel del tid åt att fundera över hans svek, och om jag öht ville fortsätta leva tillsammans med någon som gör sån skillnad på sina barn.