Liten/dålig äggreserv <30
Hej!
Jag söker i första hand dig som är yngre än 30 år och fått reda på att du har dålig eller liten äggreserv.
Jag kommer delge er min historia men letar febrilt efter någon i liknande situation, eller som har någon solskenshistoria att delge mig.
Vi har under 3 år aktivt försökt att bli gravida, de första 2 åren helt utan resultat.
Bestämde oss för att göra en utredning och för 1 år sedan fick jag beskedet: mitt fsh-värde var högt samt även amh-värdet var dåligt, jag har dock inga siffror men läkaren berättade att jag troligtvis var på väg in i ett tidigt klimakterie och frågade om jag tidigare hade ätit medicin eller fått behandling av cancer?! Ska tilläggas att de också gjorde ultraljud på mina äggstockar och gynekolog nr 1 tyckte de var väldigt små (jag är väldigt liten byggd med), jag fick en remiss och fick träffa gynekolog nr2 som också utförde ultraljud men denna var inte lika chockad utan såg att det fanns äggblåsor och konstaterade även att jag skulle ha ägglossning snart och lugnade mig lite när hon sa att "det räcker med ett guldägg".
Med det sagt förstod jag att det såg riktigt illa ut, jag har alltså aldrig behandlats för cancer. Vårt enda alternativ skulle vara äggdonation, men det ville de inte utföra på mig då jag är underviktig enligt deras beräkning. Jag har alltid varit liten och smal, men alltid haft regelbunden mens från 12års ålder, idag är jag 26.
Så, som en blixt från klar himmel skulle jag nu försöka ta in denna information.
Jag var alltså på väg in i klimakteriet, utan att ha haft något alls på känn med regelbunden mens och ägglossningstest som gett utslag varje månad som jag testat. Ok.
Jag var helt förstörd men började förlika mig med tanken, det skulle inte bli några barn för vår del..
Men så hände det ofattbara för ca 8 månader sedan, jag blev gravid!
Kunde såklart inte tro att det var sant, men testet visade det klart och tydligt.
Jag fick göra ett tidigt ultraljud i vecka 8, och det visade sig vara en ofostrig graviditet. Sorgen och förtvivlan visste inga gränser hos oss. Hoppet och livsgnistan försvann, men på något sätt tog vi oss igenom det och upp igen.
4 månader senare, blev jag gravid igen!
Vad händer?! Jag vågade såklart inte hoppas på något, även fast jag innerst inne gjorde det och kunde inte tänka på något annat. Det var 9 långa veckor tills jag fick göra det tidiga ultraljudet. Tyvärr visade det sig att fostret inte hade några hjärtslag, vid beskedet blev jag inte så ledsen utan tyckte snarare att det var ett framsteg. Det FANNS ett foster, storleken stämde i förhållande till veckorna.
Men såklart kom sorgen även efter detta besked....
Och nu står jag här och trampar, 3 månader senare..
Har missfallen något samband med den dåliga äggreserven? Kommer jag någonsin få en egen solskenshistoria? Det känns verkligen så mörkt, känns extra påtagligt nu med julen och alla vänner som ska ha barn..
Hoppas att det finns någon därute som har varit/är med om liknande..? Just nu känns det väldigt ensamt! :(
