Anonym (-) skrev 2014-12-12 13:41:15 följande:
Det är ju inte första gången man tar de vuxnas åsikter och applicerar de som praktiska exempel i barnens vardag.
Barn kallas för hen, inte vuxna. Pojkbarn är lucior, inte vuxna. Pojkbarn bär klänning, inte vuxna.
Jag vet ett exempel på en familj, där mamman och pappan inte talat om för någon vilket fysiskt kön deras barn har. De har döpt dem till könsneutrala namn och de klär dem könsneutralt.
Det intressanta i kråksången är dock att mamman är väldigt traditionellt kvinnlig och pappan är väldigt traditionellt manlig. Ändå ser dem sig själva som väldigt jämställda och könsneutrala. De har helt enkelt tagit sina värderingar och applicerat dem på barnen, men inte alls på sig själva.
Tycker att det är fel att låta barnen vara experiment för allt som vuxna hittar på.
För det första, hen används när könet på personen inte är relevant, exempelvis i en berättelse om två personer som slåss om en glass. Det handlar inte om att utplåna könstillhörighet.
För det andra, vad tror du kan hända om barnen växer upp med könsneutrala namn och kläder? För jag ser personligen ingen direkt fara med att inte växa upp som traditionell pojke eller flicka.