Det här med umgänge

Vad är ditt egentliga problem? Att pappan trakasserar dig? Att han skiter i barnen? Att pappan inte går med på att ge upp umgänge? Annat?

Men bena upp problemet lite så att det blir enklare att hantera. Och gör det gärna med ett perspektiv från ditt håll och ett från barnens.

Om jag delar upp det så ser det ut så här.

1) Pappan kräver att umgängesschemat respekteras. Hur kan man ens se det som ett problem egentligen? Den enda anledningen är väl om man skulle se det som att barnen skulle fara illa av umgänget. Men om jag förstår det korrekt så far ts barn inte illa av själva umgänget. Den andra anledningen skulle möjligtvis kunna vara att pappans önskemål om att få träffa barnen står i konflikt med barnens önskan om att få slippa. Men då ska man fråga sig, är barnen tillräckligt mogna för att själva fatta ett beslut som innebär en försämring av kontakten med den andra föräldern? Är de tillräckligt mogna för att inse vilka eventuella negativa konsekvenser ett beslut om att inte träffa pappan kan få för dem. Om de inte är mogna nog är det upp till ts som vårdnadshavare att göra det å barnens vägnar. Då bör hon ställa sig frågan, vad gynnar barnen mest i längden, att bygga på en relation med pappan eller att exempelvis gå på fotbollsmatch eller umgås med sina vänner och gå på kalas? Eller gynnas barnen av att slippa träffa en förälder de är besvikna eller ledsna och arga på?

2) Pappan respekterar inte umgängesschemat själv. Detta leder naturligtvis till besvikelse och känslor av att känna sig oälskad hos barnen. Men vad ska ts göra åt det? Hon kan inte göra pappans handlingar ogjorda. Det enda hon faktiskt kan göra är att fråga pappan han skulle önska sig ett annat umgängesschema, som förhoppningsvis skulle passa honom bättre.