BF september 2015!

Förra graviditeten kände jag inte av en enda sammandragning. Säkerligen jobbade livmodern på, men jag märkte ingenting av det. En sen kväll gick bara vattnet, och så var det med det.

Jag har inte heller varit vidare aktiv i tråden, men har följt samtalen här. Jag har bf den 14 sept och det här är mitt andra barn. Barn nummer ett fyller två om ett par veckor och behagade se världens ljus redan i v 32+5, vilket gör att jag i nuläget upplever det som att jag har gått minst en månad över tiden nu.

Åh, stoort grattis! Vilken glädje att få träffa den efterlängtade!

Stort grattis, lördagsgodis! Vilken skatt!!

Oj! Och wow! Stort grattis! Att bli någons mamma är bannemej rätt omvälvande. All lycka till! ????????

Grattis till alla bebisar! Så fint att väntan är över för er!

Jag är i 39+1 och känner bara lite mensvärk nu och då (korta stunder), och det började igår, så bebis känns ungefär 100 veckor bort. Märkligt egentligen, för nu är det ju nära på riktigt, att jag har gett upp hoppet om att få träffa min avkomma

Grattis till alla bebisar! Så fint att väntan är över för er!

Jag är i 39+1 och känner bara lite mensvärk nu och då (korta stunder), och det började igår, så bebis känns ungefär 100 veckor bort. Märkligt egentligen, för nu är det ju nära på riktigt, att jag har gett upp hoppet om att få träffa min avkomma i år. ????

Haha! Jag önskar att det vore myssaker jag ägnade mig åt, men nej. Min hjärna har slagit över till något primitivt. Jag stod tidigare idag och skurade ur kylskåpet för att sedan ge mig på det där supersunkiga utrymmet där soporna och återvinningen trängs under sinken. Skinande rent på båda ställena nu! :-P Den där bokläsningen låter super, men jag upplever att vår tvååring motarbetar alla sådana ansatser.

Det är lite speciellt och smått desperat när det man hoppas på mest en lördagkväll är ett rejält värkarbete. ???? 39+4 idag.

Åh, det är ännu bara ett önsketänkande för mig, men jag tänker att sannolikheten är ganska stor att jag sitter med ett ljuvligt litet knyte i famnen om en vecka. Som vi längtar!

Här har det också blivit bebis! En liten gosse som kom med väldig hast på BF+1. Han väger 3955 gram och är 49 cm lång.

Det hela började med vattenavgång och någon minut efter det kom värkarna, direkt med 3 minuters mellanrum. 25 minuter senare var det inte ens två minuter emellan. Då insåg jag att det där sjukhuset sju mil bort som vi blev hänvisade till pga att det var hel fullt i Göteborg, det var helt otänkbart att åka till. Så vi ringde förlossningskoordinatorn och förklarade läget och vips, så fanns det plats på närmsta sjukhus ändå. Tur var väl det, för när vi kom fram till sjukhusparkeringen, då hade jag krystvärkar. Knappt en och en halv timme efter att det drog igång hemmavid var han ute ur magen. Galet fort, men också galet bra.

Hörni, stort grattis till bebisarna! Gott att väntan är över!

Här är tillvaron fylld med amning och flashbacks till hur spädbarnstillvaron är. Den går som i sirap, tillvaron, och jag är glad om jag får lekt och gossat med storasyskonen. Och jag skrattar och gråter om vartannat, och jag sover med bebisen ett par gånger per dag och njuter av att smyga upp före gossen och äta frukost före morgonamningen. Livet, livet. Igår fick jag den stora glädjen att röja bort efter kvällsmaten medan maken höll nytillskottet.

Jag tänkte samma sak i fredags, men håll ut! Redan igår var det på en okej nivå igen för mig och idag än bättre. Inte som vanligt, förstås, men bättre. Och inte så att jag skulle lägga mig och sova på mage, men heller inte så att minsta beröring smärtar. Det blir bättre, och det ganska fort.