BF september 2015!
Jeulina skrev 2015-02-27 22:10:35 följande:
Någon mer som tappat allt sug för godsaker som kakor, godis mm? Innan åt jag varje dag men nu mår jag illa och spyr av det :/
Inlägg från: Emeralda
|
-
Jag! Är inte ett dugg sugen på godis! Tanken på choklad får det att vändas i magen.
-
Tror de flesta inte bryr sig. Man är glad över att man är gravid helst enkelt. Jag hade inte lyxen att välja då det tog ett tag att bli gravid. Och jag har varit höggravid på sommarn förut (har ett augustibarn) och det går det med. Det var inte jobbigare än att vara höggravid på vintern vilket jag också varit.Mijjan skrev 2015-03-01 08:27:07 följande:
Hur känner ni förresten med att vara höggravida inför sommaren? Jag har alltid sagt "aldrig i livet" till det då alla klagar på att det ska vara så jobbigt... Men nu så valde vi det här ändå... Några andra som har erfarenhet eller hoppas ni som jag på en sval sommar? (Borde ju bli de när vi haft två så fina liksom :P)
Jag jobbar fram till sista veckan i juli innan jag tar min semester dock jobbar jag ganska lite i juli enligt mitt schema. Juni brukar ju vara svalt ändå så det går nog bra! Kommer sätta upp en pool i trädgården så jag överlever och får väl sova i trädgården för det är som en bastu i vårt sovrum :P
-
Det var den sommaren jag var höggravid med!I Walk The Line skrev 2015-03-01 09:59:46 följande:
Jag var ändå höggravid sommaren 2004, den varmaste på hundra(?) år. Så skönt att ligga i badet å njuta med stora magen, eller i skuggan i gräset :)
-
Inskrivningssamtalet avklarat. Blodvärde såg fint ut men blodtrycket var lågt och blodsockret med, trots att jag käkat frukost innan... Inte undra på att man är vimmelkantig emellanåt. Nu är det bara att invänta kallelsen för kub-ul!
-
Usch. Idag fick jag erkänna mig besegrad av förkylningen. Var tvungen att gå hem från jobbet och nu ligger jag under två filtar och fryser! Och även om jag läst och hört tusen gånger att en förkylning, hur kraftig den än är, inte skadar barnet så oroar man sig ju!
För övrigt berättade vi för barnen och närmaste familj igår att det, om allt går bra, kommer ett till syskon i höst. Alla blev superglada och barnen kastade sig på mobil och surfplatta för att sprida nyheten till alla kompisar. -
Andra dagen jag är däckad med feber :( Det och att jag låg för högt i TSH vid inskrivningen (har hypotyreos och äter Levaxin) gör att jag är konstant orolig nu. Finns det fler här med hypotyreos, och isåfall vad har ni legat på för TSH? Nu hade jag 3,8 och värdet jag tog precis när jag plussat var 0,5. Jag ligger ju forf inom referens för icke gravida, men som gravid skulle man inte gå över 2. Jag vet ju att jag säkert inte alls behöver oroa mig med min hjärna fattar inte det :p
-
Jo. Jag skulle höja från mina 125 till 175. Alltså höja med 50. Nytt prov om 6 veckor.Marian03 skrev 2015-03-05 16:43:28 följande:I vecka 7 låg jag på 3,7 efter att ha legat på 7 i vecka 4, då åt jag 25 mg. Från vecka 7 skulle jag äta 50 mg. Tog nya tester igår och hoppas på besked snart om jag behöver höja igen eller iaf få veta mitt värde. Vad säger läkarna då om ditt värde, vill de inte höja?
-
Själv har jag varken köpt något eller funderat på namn. Jag måste göra kub först innan jag tror på detta fullt ut.. Dock har vi ju berättat för barnen att det, om allt går bra, ska komma en bebis och dom jobbar redan på namnlistor.
-
11+3. Har tillfrisknat från influensan och under tiden jag hade feber mådde jag inte illa alls, trots att jag knappt åt någonting på flera dar. Nu mår jag illa igen. Jag trodde verkligen att det slutat då jag hade några dagar utan illamående. Usch vad jag tycker det är jobbigt.
-
Förstår att du är orolig. Man är det genom HELA graviditeten. Men nog måste sköterskan sett ett hjärta som slog? Och slog hjärtat så är det ju bevisligen liv därinne :)sagofröken skrev 2015-03-13 09:15:48 följande:
Jag har varit rätt orolig sedan Kub-testet, fast sköterskan sa att allt såg bra ut och bebisen bara sov, så har jag oroat mig. Den sov verkligen HELA ultraljudet, med tummen i mun... Jag har aldrig sett så tydliga ul-bilder, eftersom den låg helt stilla... Sköterskan kollade länge och noga på allt (bland annat pga cysta och myom som jag tydligen har) och hjärtat slog som det skulle. Ändå har jag inte kunnat släppa att den låg där så stilla... En liten stund varje dag har jag legat och känt efter och stirrat på magen, visst har jag känt saker, men varit väldigt osäker på om det var fosterrörelser eller bara annat. Flera gånger har jag varit nära att beställa privat ultraljud bara för att få veta om den lever... Utan att berätta för min man eller min BM tänkte jag, eftersom det känns så löjligt att vara orolig "i onödan".
Men igår kväll (efter att jag svept två iskalla glas bubbelvatten...) kunde både jag och min man se och känna något (ja, som ett ägg som vände sig, som någon uttryckte det!). Och så imorse när jag hade på en lite för liten kjol och lutade mig framåt så magen klämdes, så snärtade det till därinne. Så nu är jag nästan 90% säker på att bebis lever! Längtar så tills de riktiga rörelserna börjar, hoppas hoppas det blir snart! Om det är bebis jag känner så verkar den ligga mest till vänster en liten bit under naveln.
Jag ska på KUB på tisdag och blir mer och mer nervös för varje dag..